Som ni säkert förstår har det blivit ett antal vänder till tippen de senaste månaderna och vi börjar känna oss ganska hemmastadda där nu, inte minst när de som jobbar där känner igen oss när vi kommer och frågar hur många vänder det blir den här gången.

Men någonstans går gränsen för när man har varit för många gånger på tippen och jag funderar på om den inte går när andra ”gäster” frågar OSS vart de ska slänga sina saker. Eller går kanske gränsen när vi dessutom kan svara på deras frågor och utan att blinka berätta vilken container som står vart och vad som ska slängas där…

Utan att riktigt veta om jag ska vara stolt över det eller inte kan jag meddela att jag har en knapp ledning över Andreas i antalet tillfrågningar.

Annars går det framåt i huset, visserligen SAKTA men någorlunda säkert i alla fall. För er som har tittat på videoklippen så berättar jag i slutet av en filmsnutt om att Andreas hade lite tur när han skulle borra sig ner till garaget. Nu finns det en bild lite längre ner som visar de minst sagt knappa marginalerna till vattenledningarna.

Äntligen har vi kommit till den punkten då vi inte enbart river, vi har nu börjat bygga lite! Väggen mellan hall och vardagsrum är på väg upp. El håller på att dras och även rörmokaren har börjat med sitt uppdrag. I taket har det börjat komma upp bräder varpå gipsskivor så småningom ska fästas. Så, jodå, vi är på väg framåt.

Till helgen funderar vi dock på att återuppta vårt rivande av det stackars huset. Den här gången är dags att gå loss på hallgolvet. Parkett och marmorstenar ska bort sedan blir det till att bila oss ner till lagom djup. Målet är golvvärme och klinkers någon gång i framtiden (numera  är vårt tidsperspektiv aningen luddigt. Vår tidsplan är så hemlig att inte ens vi vet hur den ser ut).

Fler vändor till tippen är alltså att vänta och vi får se om jag kan försvara min ledning!

Trevlig helg på er!!

Kram från ett underbart snöigt Karlstad