Kom hem från skolan, slängde i mig en risifrutti och bytte om till träningskläder. Skulle springa till träningen och hade ingen lust att springa och skramla med nycklar så lämnade dem hemma. Sa inget till Andreas, han skulle ju ändå hämta mig efter träningen när han själv hade tränat och då skulle vi komma hem samtidigt så då behövde jag ingen nyckel.

Sagt och gjort. Andreas plockar upp mig utanför Tingvalla och vi rullar hemåt. När vi nästan är hemma frågar Andreas om jag har nyckel med mig vilket jag av ovanstående anledning inte har. Tyvärr visar det ju sig att Andreas inte heller har sin med sig... Han hade inte hittat sin nyckel innan han skulle iväg och träna och hoppats att jag hade min nyckel med mig och därför tagit garagevägen ut, vars dörr går att låsa utan nyckel. 

Attans! Vad gör vi nu. Jo, mamma och pappa har nyckel till oss. Hmmm, de är ju i Portugal så vi måste först få tag på en nyckel dit för att på så vis få tag på vår nyckel. Tur att det inte är långt till nästa familjemedlems hus. Åker bort till storasyster och hämtar en nyckel till mamma och pappa och åker till deras hus. Men döm vår förvåning när extranyckeln INTE låg där den skulle. Ringde mamma men hon visste inte vart den kunde vara om den inte låg där. Happ, vad gör vi nu då? Jo, just det vår elektriker som bor en bit utanför stan har ju en nyckel!

Men ändå, vart kan extranyckeln vara. Ingen av oss har något minne av att den skulle ligga hemma nånstans. Då slår det mig. För drygt en månad sen lånade jag extranyckeln då min käre sambo tagit med sig båda våra nycklar til Sthlm. Dagen efter hade jag lämnat tillbaka extranyckeln till mamma och pappa, eller ja, Daisy hade lagt den på golvet i deras vardagsrum. Pappa trodde givetvis att jag hade glömt nyckeln och  ringde och berättade att han hade lagt ut nyckeln så att jag kunde hämta den efter träningen. Men då jag hämtade upp Andreas på tåget så behövde jag inte den nyckeln något mer. Men där brast det nog lite i kommunikationen mellan mig och pappa.

Så när vi nu står där lite villrådiga vid mamma och pappas hus och jag inser att jag nog får ringa upp pappa. Lyckligtvis minns han vart han hade lagt nyckeln för en månad sen - i blomkrukan framför deras hus. Och ja- en månad senare låg den alltså kvar och vi kunde äntligen åka hem!

Annars då? Förlust mot Nässjö med 1-6. Inte helt oväntat, men vi gör en hyfsad match ändå. Lyckades smita med på bild både i NWT och VF.

Isprinsessa?? http://www.nwt.se/sport/article629953.ece

http://www.vf.se/Sport/Varmland/Vaik-foll-mot-seriefavoriterna-091214.aspx

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...