Det här med att vara småbarnsförälder har sin charm på många sätt. Detta må låta konstigt men jag uppskattar faktiskt de tidiga mornarna. Ja, älskade A, nu blir du förvånad när du läser detta för jag skulle kunna tro att du inte tycker att det stämmer med verkligheten. :) Och nej, jag tycker inte om att vakna halvsex. Inte halvsju heller egentligen. Inte ett dugg. Men när jag väl har kommit upp och fått vakna lite så är det inte så tokigt. Dagarna blir så mycket längre, särskilt på helgerna när vi kan umgås hela familjen. Då är det värt det. Absolut.

Isac sover förmiddag (och då är klockan 08.15 när jag skriver det) och jag ska fortsätta med de sista jag gjorde igår innan jag somnade. Plöja igenom bilder med uterum för att suga in så mycket detaljer jag bara kan. Om det är någon av er läsare som bor på Råtorp som har sett en konstig tjej med barnvagn långsamt vandra förbi med stirrande blick, kanske smugit upp mobilen och tagit kort, så behöver ni inte vara oroliga. Det är bara jag och Isac. Vi vill er inget ont. Vi är bara ute på inspirationsrundor som så många gånger förr. Vet inte hur många promenader jag har tagit tillsammans med A för att få idéer. Allt från fönster och dörrar till trädgård och sten och allt däremellan.

Gubbhatten på.

Idag väntar babysim och löpning på Skutberget och i morgon är det Projekt Rivning som väntar. Och riva, det kan vi!