Och ändå är det just det jag måste försöka övertyga mig själv om att jag faktiskt gör.

Jag vill vara bättre än vad jag är på jobbet. Jag måste dagligen påminna mig själv om att jag fortfarande är ny. Att det inte är meningen att jag ska kunna allt än. Men jag vill kunna allt. Och jag tycker att jag ska kunna allt. Även om jag vet att det inte är det minsta realistiskt. Jag vill hinna med mer här hemma. Att-göra-listan växer sig allt längre utan att punkterna bockas av. Det finns en hel del sidoprojekt som jag skulle vilja lägga tid på. Tackkort från Lovis dop(!) borde ha skickats ut. Jag vill träna mer. Jag vill hinna umgås med mina barn utan att känna mig stressad över annat som behöver göras. Jag vill ställa upp när andra ber om hjälp. Men jag hinner inte allt detta. Jag förstår inte hur jag ska göra för att hålla alla nöjda.

Och det är väl just där skon klämmer. Det är där ekvationen blir omöjlig. Att jag aldrig lär mig det. Jag måste hitta balansen igen. Det tär att springa runt med dåligt samvete varje dag.

Jag gör så gott jag kan. Tänk om jag kunde inse det.

Over and out.

 

Malin

16 september 2013 23:34

Du är inte ensam Malin, jag är såå lik dig gällande detta! Men bara att du vet att du gör så gott du kan, att det inte är bra att försöka göra alla andra nöjda och att du inte kan allt från start på jobbet (det behöver du egentligen aldrig kunna, du kan tillräckligt!) är en start :-) Pepp till dig och lova att du bara gör det som DU mår bra av, du och din familj kommer först. Peppkram!

http://annamalins.blogg.se

 

Farmor

17 september 2013 19:41

Älskade lilla Malin. Du är det finaste som finns.älska dig själv . Du är i det skedet i livet när barnen är viktigast . Den tiden får du aldrig tillbaka ,allt annat går att göra om och så har du ju en så fi n partner att dela allt med. Kram farmor

 

Angelica

19 september 2013 11:43

Jag var så förut, att jag skulle vara alla tillags och inte tänkte på mig själv. Alla andra gick före!
Nu bryr jag mig bara om de som bryr sig tillbaka, för de känner jag att jag ville bry mig om och hjälpa. Man ska ge och ta, inte bara ge! Få energi av andra och inte kasta bort det på "fel" personer.
Det har blivit en bättre balans känner jag och tycker inte längre att jag inte räcker till!
Tänk på dig själv och de som bryr sig om dig :0)
Kram Angelica

http://www.angelicajonangen.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...