Den här helgen har gått alldeles för fort. Förstår inte riktigt vart timmarna har tagit vägen. Höjdpunkten var väl fredagen då jag och Andreas fick några timmar på tu man hand i kvällsolen och rullade 34 km på inlines tillsammans. Skönt för både kropp och knopp. Vi avslutade med ett iskallt, men underbart dopp i Klarälven.

Annars har det varit rätt så intensivt och det märks framför allt på barnen. Så imorgon tänker vi chilla här hemma, kanske åka iväg och köpa lite örter och någon tomatplanta. Men i övrigt får det bli hemmamys.

Nu väntar vi ivrigt på att få höra från något från Trivselhus. Vi har alltså gjort en slutbeställning och väntar på att se vart vi hamnar ekonomiskt innan vi kan säga "kör". Sedan vi fick den senaste offerten har det hänt mycket med huset som påverkar briset åt båda hållen så vi får se vad det landar på. Men tro inte att vi under de här veckorna släpper hustankarna. Oj, som vi ältar fasadfärg, ytterdörrar och andra estetiska uttryck. Och vi har svängt, bara sådär. Eller rättare sagt, en av oss vågade yttra något vi båda känt ett tag och helt plötsligt har huset blivit vitt. Som så gott som alla andra hus på Kartberget. Vår svartvita vision verkar få styrka på foten. Det känns lite tråkigt, men ändå rätt. Det är den där magkänslan som talar och den ska man lyssna på. Önskar bara att den infann sig lite snabbare ibland!

Nattinatti från mig och denna lilla varelse.