Här kommer en lång minnesanteckning om Isac. Det är så kul för en annan att kunna gå tillbaka och läsa senare och le åt hur allt var nu.

Moster brukar kalla honom för ordningspolisen. Och det är inte helt obefogat. Han har stenkoll på vems grejer som är vems. Har jag Andreas telefon i handen tar han den från mig och ger den till Andreas. "Pappa fån". Mjölken ska ha locket påskruvat och finns det flera mjölkkaronger på bordet ska de stå uppradade bredvid varandra. Han har stenkoll på vems skor som är vems och ställer gärna fram de rätta skorna till sina släktingar när de är på väg hem. När han har ätit ska det först torkas med papper sedan kan vi gå och tvätta honom i badrummet. Om nu inte alla stolar måste skjutas in mot bordet först.

Isac har börjat förstå sammanhanget mellan först och sen vilket underlättar en hel del. Först tvätta händerna sen leka. Först äta mat sen fika. O.s.v Talar man om det tydligt så blir vissa moment lättare i vardagen. Att berätta för Isac vad som kommer att ske är för övrigt viktigt. Överraskar man honom och försöker göra något snabbt tar det oftast längre tid i och med starka protester. Isac tycker att han är en stor kille och vill hellre gå bredvid vagnen än att sitta i. Helt okej för det mesta. Men i bland ska vi kanske gå längre, har bråttom eller av andra anledningar behöver ha honom i vagnen. Talar vi om det innan vi går ner och tar på oss kläderna slipper vi en hel del protester mot att vi när vi är påklädda sätter honom i vagnen utan att ha förvarnat honom en stund innan.

Isac har ett favoritglas. Ett orange glas. "Bulansglas" som han säger. Nör det är smutsigt vill han ha det lila, efter det rosa. Han vill att besticken ska matcha. Har han pinguskeden ska han ha pingugaffeln. Har han elefantskeden ska han ha elefantgaffeln o.s.v Tack och lov att han har börjat förstå att saker kan vara smutsiga och att man därför ibland måste välja till exempel fågelskålen istället för krokodilskålen. Likadant har han en favoritpyjamas med ugglor. Den är förstahandsvalet. När den är smutsig gäller pyjamasen med bland annat elefanter och lejon. Sedan pyjamasen med ambulanser. När det kommer till strumpor så är det bara strumpor med Blixten och Bärgarn som gäller. Ibland ugglor. Ska man få på honom något annat än hans favvoplagg måste man göra något roligt med plaggen. Eller till exempel med upprymd röst säga: "Kolla Lovis har en randig pyjamas. Wow! Ska Isac ockå ha en randig pyjamas!?"

Isac har två små resväskor som tillhör hans duplobuss. Den ena är röd den andra är blå. Dessa kan öppnas och stängas. Men dock är det för svårt för honom att öppna så det får vi göra. Det roliga är dock att jag numera enbart får öppna den röda väskan och Andreas får öppna den blåa väskan. Inga undantag!

Det är roligt att leka med Isac nu. Han lär sig så fort. Visar man honom hur pingvinerna hoppar upp för trappan och sedan åker ner för rutschkanan en gång så härmar han. Tidigare var han fast besluten om att saker skulle vara som dem alltid har varit. Satt pingvinen fast på en legobit när han fick den så skulle den sitta där. Punkt.

Isac vill gärna höra "Mors lilla Olle" när han ska sova. Det underbaraste är att han nu har börjat sjunga med själv. Jag lovar, det finns inget härligare än att höra sitt barn sjunga! Isac räknar gärna saker. 1-9 är inga problem. Men efter nio kommer tretton och efter det tjugo som han säger med stor entusiasm.

Isac har börjat förstärka sina uttryck med ordet "jätte". Slår han i huvudet har han "jättejätteont i huvet." Lovis är "jättetung" o.s.v Han använder även ordet måste. "Måste leka lite till", "Måste bada lite till". Ordet "sista" använder han också, även om han tycker att sista gången är betydligt fler gånger än vad vi tycker.

Han tycker om att ringa till mormor, morfar och moster och blir arg om dem säger att de ska lägga på "Inte trycka knappen" säger han. Han älskar att kolla på filmen Bilar, men varvar med Spöket Laban. Häromdagen ville han också kolla på "Mamma Puh".

Han är tokig i IPaden och kan leka med den hur länge som helst. Att titta på youtubeklipp är det bästa. Det är inte alltid helt lätt att få honom att sluta. Men kan vi få honom att stänga av och lägga bort den självmant är det tusen gånger bättre än när vi måste slita den ur händerna, vilket händer. För det mesta får vi tjata ett tag, men ger vi honom lite tid och förklarar att vi till exempel ska äta så stänger han tillslut av och kommer och sätter sig vid bordet. Men han behöver oftast ett par minuter. Om vin inte väntar och istället sliter den ur händerna. Ja, då har vi en förbannad unge som inte äter iställlet. Typ. Åter igen. Att prata, berätta och ge honom tid att klara av saker själv är nyckeln för att vi ska ha harmoni. Men tålamod och tid är inte alltid tillgängligt! :)

Isac är smart, bestämd och fruktansvärt envis. Han är också charmig, känslig och fruktansvärt älskad av alla i sin omgivning. Han är en riktig toppenkille som vi älskar över allt annat. Puss på dig, Isac.

Ni som är hemmastadda i Karlstad kan nog lista ut var vi har varit idag. Jag och Andreas tog några varv på Mariebergsviken med barnen i vagnen. Sedan fick Isac hyra skridskor och hjälm och åka med pingvinerna. Eller ja, åka och åka. Men ändå. Så länge han tycker det är kul att vara på isen så är jag nöjd. "Åka pinnepin" sa Isac.

Snor rubriken på inlägget från en väns blogg. Hoppas det är okej. För det är precis så det känns idag.

Daisy spenderar veckan hos oss. Hon är van att sova i sängen, men kommer inte längre upp själv. Måste lyftas. När hon väl kommit upp ska hon ner. Typ. Svårt att sova bra för mig med andra ord. Därför tänkte jag lägga mig på golvet så kunde hon ligga nära och komma och gå som hon vill. Vad jag inte hade räknat med var att Isac absolut skulle sova med oss på golvet när han kom in till oss precis när vi la oss vid halvtvå-snåret. Vi gör ett flertal försök att lyfta upp Isac till Andreas i sängen. Men det är hopplöst. Isac SKA sova med oss därnere. Vi lägger Lovis hos Andreas, men då han inte har någon mjölk att erbjuda så flyttas snart Lovis ner till mig igen då hon vill snutta sig till sömns.

Efter lite justering hamnade vi tillslut såhär. "Det löser sig" sa jag till mamma när hon undrade hur vi skulle sova när vi hade Daisy hos oss. Och se, det gjorde det.

Med andra ord inleder jag 2013 med att samsova på en 80 cm bred madrass på golvet med mina två barn plus hund. Lite mysigt, men hyfsat obekvämt. Jag somnar såsmåningom och drömmer att huset håller på att falla sönder. Jag vaknar på morgonkvisten av att Daisy vankar av och an. Jag håller precis på att amma Lovis och skickar upp Andreas för att kolla läget. Han upptäcker en bajsdoft i vardagsummet. Jag går upp och hittar hundbajs på mattan i vardagsrummet. Löst hundbajs. Nice. Tar på mig första, bästa kläderna och närmsta skorna (Crocs. Barfota.) och går ut med vovvsan. Mattan slänger Andreas ut i uterummet så länge. När vi kommer in tar det inte lång tid innan Daisan spyr. Lovely. Resten av förmiddag flyter på utan några större problem tills vi går ut på promenad hela familjen. Isac vägrar efter ett tag att gå åt samma håll som oss andra. Prata rätt går inte. Att lyfta blir för jobbigt. Därför får vi tillslut spänna fast en vansinnig Isac i vagnen. Raseriutbrottet som nog är rekordlångt fortsätter när vi går in i garaget. Han ska ut igen. Vi tar av honom ytterkläderna. Han skriker. Vi går uppför trappan. Han skriker. Vi stänger grinden. Han skriker och försöker pressa sig under grinden för att kunna komma ner och ut igen. Han misslyckas som tur är. Under promenaden har jag känt av en migrän komma krypandes och jag stänger in mig på sovrummet medan Isacs raseriutbrott sakta klingar av. Det gör såsmåningom migränen också och jag ägnar resten av kvällen åt att vara grön av avund på alla människor med stora hus med massa sovrum och stora vardagsrum. Än mer avundsjuka tillägnas alla som är respektive ska utomlands. Thailand, Florida, Gran Canaria är några av resmålen som släktingar är i/ska till. Alldeles grönsvart är jag troligtvis inombords. Dessutom upptäcker jag att tv-programmet som jag har sett fram emot att se hela dagen går först i morgon. Det hade jag ju kunnat räkna ut en dag som denna. Hej 2013!

Vet ni vad!? Jag tror bestämt att jag börjar det nya året imorgon istället!

Over and out.

Och just det. God fortsättning till er som har påbörjat det nya året. Jag joinar er i morgon.

Slänger in ett gäng oredigerade bilder. Är nöjd med att överhuvud taget sitta vid datorn en kort, kort stund. Kvällarna består mest av att amma eller bära lite tjej så att pyssla med bilder prioriteras bort.

Lovis och Daisan för några dagar sedan. <3

Liten sover sött.

Fingerfärg...

...är roligt!

Och med lite hjälp av mamma blir det såhär fint!

Sen måste man bli ren också.

Så varför inte ta ett bad i diskhon!?

Besök av mormor där Lovis strålade glatt.

Ögonkontakt!

Ja, idag har det varit jag och de små hela dagen. Vi började med ett besök på Bergvik där vi strosade runt och inhandlade lite smått och gott till julbak. Efter lite lunch hängde vi i soffan framför filmen Bilar. I alla fall jag och Lovis. Isac lekte på golvet för sig själv och tittade upp på filmen emellanåt.

Klockan närmade sig eftermiddag och jag tänkte att jag skulle vara en sån där hurtig mamma och klä på mig och barnen regnkläder och masa oss ut i rusket. Men så kollade jag ut genom fönstret en gång till och tände istället en brasa och bakade ischoklad för att sedan måla och kladda med fingerfärg med Isac. Mormor och morfar kom och hängde med oss vid middagstid. Isac jagade morfar varv efter varv efter varv efter varv runt köksön tills morfar var alldeles yr. När Isac skulle gå till sängs (efter att återigen ha kissat på pottan!) så pussade han Lovis och krävde mormor som stod med Lovis i famnen på en puss som hon så gärna gav honom. Men sen begärde han att pappa skulle pussa mormor! Oj, vad jag skrattade. Andreas smet dock undan och fick med sig Isac in i sovrummet. Lilla godingen.

Men jag ska i alla fall ge pappa Andreas en puss. Han har varit så snäll och slängt ihop pepparkaksdeg såhär på kvällskvisten! Så i morgon blir det ett gäng pepparkakor som ska bakas. Några av dem ska smulas och garnera chokladtryfflarna jag har tänkt baka i morgon. Och så har jag tänkt mig att hinna med att baka saffransbullar också. Ruskigt överpretentiöst med tanke på att jag har fyra och en halv timme på mig medan Isac är på dagis. Och det är ju inte direkt så att jag har fria händer under den tiden... Men pepparkakorna kan jag ju vänta med till Isac kommer hem så har ju vi något att göra då också! :) 

Nej, nu ör det någon som vill ha mat!

Nattinatti

Långhelg. Ja, lite så känns det. Andreas har varit ledig idag och kommer så vara fredagar framöver. Lyxigt, mysigt och härligt tycker resten av familjen. Tre lediga dagar tillsammans är verkligen inte fel.

Idag har vi jagat vinterskor till Isac. Vi åkte ut till Bergqvists outlet och bökade runt bland människor och skor. Trångt, stökigt och stressigt kan man väl sammanfatta det besöket. Dock fanns det massor av skor att fynda, men just i Isacs storlek var utbudet dåligt. Då Isac dessutom ärvt sina föräldrars klumpfötter minskade utbudet ännu mer. Vi gav upp och åkte hem för lunch. Efter lite bakande åkte vi in till stan och fikade med Andreas kollegor och visade upp Lovis innan vi gick till en "riktig" Bergqvistbutik. Där jobbade en jättego dam som var så härlig med Isac som vanligtvis avskyr att pröva skor. Helt plötsligt gick det som en dans och vi åkte hem med ett par kängor i goretex från Viking som passade jättebra på Isacs fötter. Synd att de inte fanns på outleten dock... Men nu ska han i alla fall inte frysa om fötterna!

Trots att vi märker på Isac att det har skett en stor förändring i hans liv så är han så mån om sin syster. Häromdagen höll han på att klämma fingrarna i dörren på dagis då han utbrast "Lovis" och tvärvände precis när vi gick ut. Jag hann precis stoppa dörren så att hans hand som han satte i dörröppningen inte klämdes... Han hade uppenbarligen missat att jag lyfte med Lovis när vi gick ut och trodde att hon var kvar därinne. 

Igårkväll när han gick till sängen kom han på att han inte hade pussat Lovis godnatt så han och Andreas kom tillbaka till vardagsrummet och pussade på Lovis. Isac är noggrann med att pussa henne på munnen! Dessutom ska pappa ge mamma en puss också. Det är viktigt, tycker Isac. Gullungen.

Hålla hand. Storebror <3 Lillasyster.

Trevlig helg!

Goaste storebror myser med lillasyster

Isac tycker helt klart om sin lillasyster. Han myser gärna med henne och ger henne pussar när det är dags att sova. Men lite frustrerande är det att hon tar uppmärksamhet från mamma och pappa. När Andreas höll Lovis i famnen samtidigt som han försökte leka med Isac sa Isac till mig: Mamma lyffa Lobis. Full fokus på lek ska det va och då kan man inte ha en bebis i famnen! Full fokus gäller överhuvud taget när Isac leker. Det går inte att föra en konversation med någon annan för då låter det såhär: Nejnej mamma skrika. Nejnej pappa skrika. Och så skakar han demonstrativt på huvudet. Fokus på leken.

Orden "NejNejNej" och "inte" förekommer väldigt mycket nu. Att byta blöja, ta på kläder, ta av kläder, torka kan mötas av just dessa ord och en sprattlande tvååring. Dock rinner det av lika fort. Det gäller att vara lite kreativ och låta det ta lite tid. Försöker vi skynda tar det oftast längre tid. Det gäller på något vis att mötas och att läsa av humör för att avväga hur man ska gå tillväga just den gången. Men protester, sprattel och tårar är numera en del av vardagen.

Jag vet inte hur ni andra småbarnsföräldrar pratar med era barn, men jag och Andreas har just insett hur ofta vi inleder en mening med: "Ska vi...". Isac, Ska vi byta blöjan? Ska vi ta på pyjamas? Ska vi göra si? Ska vi göra så? De allra flesta gångerna ska vi ju byta blöjan, ta på pyjamasen o.s.v oavsett vad Isac svarar. Då är det knappast som så att han har någon valmöjlighet. Men när vi pratar på det sättet så ger vi Isac en möjlighet att säga nej. Ska vi byta blöjan? Nej.

Vi försöker ändra på oss. Men det är nästan komiskt hur många gånger orden "ska vi" inleder en mening. Avvänjning pågår.

Många av dessa utbrott från Isacs sida har blivit betydligt starkare sedan Lovis kom. Det är på något sätt där som reaktionen på det nya livet kommer. Han är väldigt mån om att få följa med och verkar rädd för att vi ska glömma bort honom. Därför känns det lite jobbigt att lämna honom hemma i helgen när vi åker iväg på bröllop. Men han kommer troligtvis ha fullt upp hos mormor och morfar så att den som tycker att det är jobbigast är jag. Som vanligt. Men med två hotellnätter inbokade, hotellfrukost på lördagen och bröllopsbrunch på söndagen så tror jag att vi ska ha det rätt okej ändå. Ja, och så själva bröllopet då. Som pricken över i:et. Jo, det blir nog helt okej. Och som sagt, Isac får en hel helg med sina favoriter så han lär inte misstycka. Vår finaste älskling.

Nej, nu ska jag krypa ner under en filt med Lovis innan det blir sängen.

Nattinatti till er

Dessa härliga bilder kom till efter att jag la ner Lovis på golvet varpå hennes storebror snabbt la sig bredvid. "Mysa" sa han. Om hjärtat smälte. Jag trodde inte att jag skulle hinna ta fram kameran innan ögonblicket var förbi. Men där hade jag fel. Det hann bli en hel serie med bilder och såväl mamma som pappa hann med att mysa med dem båda.

När det var dags för Isac att sova bad jag om en puss. "Lovis" sa Isac och gav istället henne två pussar. Mamma fick ingen. Men vad gör det? Älskade fina storebror och älskade underbara lillasyster.

Life is good.

Om några timmar blir vår finaste Lovis fyra dygn. Tänk vad snabbt livet kan förändras. Jag tyckte allt var bra innan. Nu är det ännu bättre. Nu är det helt fantastiskt. Isac verkar tycka om sin lillasyster och idag gav han henne till och med en puss. På något vis verkar han inte tycka att det är det minsta konstigt att hon är här hela tiden. <3

Vår lilla tjej vill vara nära, nära. Jag ska försöka njuta av den här tiden då hon sover på en mest hela tiden, för jag vet att jag om några månader kommer att sakna den. Precis som med Isac kretsar livet åter kring soffan med Iphone och TV som sällskap och amningskudde, filtar och handdukar som stöd, särskilt en dag som denna när det är ett fruktansvärt höstrusk utanför dörren. I morgon ser vädret bättre ut och vi lär ta åtminstone en promenad med Isac och pappa till någon lekpark.

Amningen har kommit igång bra även om Lovis njuter mer av den än mamma än så länge, men det rättar nog till sig snart. I övrigt mår jag oförskämt bra för att vara så kort tid efter förlossningen. Att jag slapp sy är en stor del i det hela. Inga skavande och obehagliga stygn. TACK. Vikt såhär några dagar efter förlossningen är 81 kg. 5 kg mindre än toppnoteringen än så länge med andra ord. Inte för att jag bryr mig just nu. Det är mest för att minnas.

Mamma och Isac tittar på Spöket Laban. Lovis sover. Lyx att ha två sånna godingar i famnen tycker mamma. <3

Sleeping beauty

Hej, här har ni mig.