Idag fick jag plötsligt ett infall. Jag ska lära mig sticka! Vet att både mamma och mormor är igång och stickar åt knodden och inte vill väl jag vara sämre! :) Sagt och gjort. Jag åkte in till stan och tågade in i garnaffären och började ivrigt bläddra i babypärmarna. Hittade ganska snabbt en overall med luva som jag tyckte var så söt. Dock tyckte expediten att det kanske inte var det lättaste plagget att börja med och innerst inne visste jag att hon hade rätt...

Men visst är den söt?

Så vi letade upp en enkel tröja i en färg och inga krångliga detaljer.  

Om det sedan visar sig att jag är en oslipad diamant som blir expert direkt och stickar jättefort så ska jag efter att ha klarat av tröjan och ge mig i kast med overallen! :)

I morgon bär det av mot semester uppe i Gäddede. Det är ett litet ställe högst upp i Jämtland på gränsen till Norge där min farfar är uppväxt. Där vankas fiske, tunnbrödsbak, spel, korsord, böcker, god mat och så förstås stickning! Mamma får den tuffa uppgiften att lära mig detta konstverk!

Klockan är snart halvtio och som vanligt har vi inte kommit igång med packandet än... Har svårt för att packa i förväg! Dock så åker vi inte så tidigt i morgon då vi bestämt oss för att dela upp sträckan på två dagar och därmed inte behöver sträckköra på en dag. När jag har bloggat färdigt ska jag i alla fall börja med att skriva en packlista!

Svårt att tro att jag kommer hänga över datorn däruppe så vi hörs om en dryg vecka!!

Efter en mysig middag på Fontana Di Trevi kunde vi konstatera att det ännu inte var någon kö utanför telia varpå vi gick till Andreas kontor. Där väntade füssball, bäst av fem. Matchen började som vanligt med att Andreas enkelt tog hem första setet. Då jag inte spelar detta spel fem dagar i veckan är jag alltid lite ringrostig i början. Men jag hämtar in och det står liksom tidigare kvällar vi spelat, 2-2 och det sista setet blir avgörande. Och det blev jämt och ställningen var uppe i 4-4 vilket innebar att nästa mål skulle avgöra hela matchen. Så här nära hade jag aldrig varit och spänningnen dallrade i luften. Bollen lades till rätta, spelet var igång och vips vart det mål! För Andreas...... Jag fattar inte. Inte en enda gång har jag lyckats vinna och det grämer mig!!! Men nu var jag nära. Nästa gång tar jag honom!!

Hur som helst, efter matchen beslöt vi oss för att åka förbi telia och om det inte var någon kö åka hem och sova för att orka upp tidigt. Ingen kö och därmed väntade sängen. När klockan ringde 03.30 då min underbara sambo hade lovat att köra in och kolla läget så såg jag att jag hade fått sms från min lillebror en trekvart tidigare. Han meddelade, via en kompis som köade, att det redan var en kö på 10-15 personer. Hoppsan! Så det var bara att hoppa i kläderna och slänga sig iväg. Morgonen ägnades idel åt bokläsning och tiden gick ändå relativt snabbt. Kände mig dock lite udda i kön där jag satt gravid och några år äldre än de flesta andra. Men har jag bestämt mig för nåt så blir det så! :)

Redan klockan 7 kom Telias anställda och vi fick höra att det hade fått 60 mobiler och därmed kunde jag andas ut. Hade plats 16 i kön. Resten av morgonen förflöt smidigt och klockan 10.45 kunde jag titulera mig som ägare av Iphone 4!

Håller som bäst på att lära känna den och den blir bara roligare och roligare!

Trevlig helg gott folk!

Sitter nu på Andreas jobb och våra planer har justerats. Än så länge är det tomt utanför telia och regnet det fullkomligen öser ner. Gött med nydränerat hus! :)

Tanken nu är att gå ut och äta middag på Fontana di Trevi, restaurangen mittemot telia och hålla uppsikt därifrån. Sedan fortsätter vi kvällen på Andreas kontor och tar en liten sväng och tittar till eventuell kö lite då och då. Är det tomt vid midnatt åker vi hem och sover och så åker jag in kl.6 i morgon bitti. Är det inte tomt... så får vi se vad som händer! :) Men med tanke på vädret har jag svårt att se att det är alltför många som köar i natt.

Wish me good luck!

Verkar som om min blogg tagit sommarlov! :)

De senaste veckorna har renoveringen stått lite stilla efter att ha varit så intensiv. Nu är vi igång lite smått igen och har gett oss på lite grundjobb. Bort med tapeter, färg på väggar, knacka fram lite murstock med mera med mera. Näst på schemat är att börja knacka för elen. Detta låter kanske inte som så mycket, men det är ändå lite pyssel som tar sin lilla tid...

I våras insåg jag att jag ville ha en Iphone och var på vippen att köpa en när jag fick höra att en ny var på gång. Så jag höll ut och imorgon är det äntligen dags för release!! Dock är jag inte ensam om att sukta efter denna... Men får jag den inte i morgon så vet jag inte hur lång tid det tar innan det går att få tag på den igen då Apple helst pytsar ut sina mobiler i små doser... Och jag har väntat länge nog! Min gamla mobil har jag haft i fyra och ett halvt beundrandsvärda år. Jag ör värd en Iphone! Så vad gör man?

Köar utanför telia i natt såklart!!

Korsord, en bra bok, brassestol, filt och en rejäl picknickkorg. Och sist men inte minst en underbar sambo som sällskap så att jag kan springa till hans jobb när jag behöver en toa, vilket annars är mitt största bekymmer när en liten kille bökar runt i magen. Kan inte låta bli att tycka att det är lite spännande. Knäpp? Ja, men det får man vara ibland! :)

Bjuder på lite bilder!

  Ta det lugnt. Resten försvann efter fotograferandet, dock efter några små protester från hans sida. :)

Två goa vovvar och en Malin tar en paus.  

Veckan som gått har varit intensiv. Samma dag som vi gjöt anlände Andreas bror med två barn och hund. Vi fyllde dagarna med Mariebergsskogen och bad i Vänern, Klarälven och poolen hos mamma och pappa. Härligt med sommar! Därefter vart det jobb och sedan nytt besök. Den här gången var det Markus (kusin till Andreas) och Elin. Sedan har det varit ännu mera jobb och därav den dåliga uppdatering på bloggen. Besöken duggar tätt för tillfället och i morgon väntas Andreas moster med man stanna till på Råtorp för lite middag och husesyn innan deras färd fortsätter uppåt i landet.

För tillfället känner jag mig stor som en flodhäst och det enda som lockar är att bada! Till och med vårt hus som annars brukar hålla sig svalt har börjat ge vika för värmen. Kvällsdopp i älven är inte helt fel om man vill somna lite lättare.

Igår tog vi bilen till Skutberget och jag och syster yster promenerade runt femman med vovvarna Daisy och Tassa medan Andreas sprang. Sedan tog vi ett helt underbart dopp i Vänern och åt sedan lite medhavd picknick. Ibland kan nog inte livet bli bättre!

Bjuder på lite bilder från Mariebersskogen

Jag och Rebecka på tåget Conrad Höök som tog oss ut i skogen bland såväl djur som troll.

Andreas och Jakob sittandes på loket    

Så ska det äntligen bli lite bilder från gjutningen!

  Andreas tippar av betong

Betongbilen är på plats och skottkärrorna fylls på.  

Allt flöt på jättefint i morse och gjutningen tog inte ens två timmar. Jag har precis varit nere och smygit runt på det nya golvet! Häftigt material ändå. Redan såpass härdat att man kan gå på det. Svårt att förstå att det ska ta sån tid att få ur fukten så att man kan lägga tätskikt med mera. Menmen, vi får väl ha lite tålamod. Den här betongen var vattenreducerad vilket innebär att den torkar snabbare än vanlig betong. Så någon gång i början av september borde golvet vara redo för klinker! :)

Bilder kommer senare. Kameran slank med Andreas till jobbet...

Yeees, lite småpyssel i eftermiddag och vi är klara för att gjuta i morgon bitti! Jätteskönt! När vi väl har gjutit kommer jag att ta ett djupt andetag och andas ut en lättnadens suck! Vi klarade vår intensiva tidsplan och chansen att ha funktionellt badrum och funktionell tvättsuga innan oktober känns realistitskt. När väl betongen är på plats finns det en hel del att göra, men inte i samma tempo som hittills. Slipa bort gammal färg från väggarna i relaxen, knacka in lite el i väggar, spackla och måla tak, spackla och slipa väggar i hallen, kanske knacka fram lite murstock, renovera/byta fönster. Ja, som sagt, syssellösa är vi inte, men läget är under kontroll.

Många tycker att det här är ett stort projekt. Men jag måste säga att det inte känns så farligt på något sätt. Den här gången vet vi precis vad vi ger oss in på, vi är medvetna om tider och kostnader och har planerat och tänkt på ett annat sätt än förra renoveringen. Jag får väl lov att erkänna att vi, särskilt jag, inte riktigt visste vad vi gav oss in i förra gången och det tog betydligt längre tid än vad jag hade trott. Men vi lyckades ro den renoveringen i land och är så nöjda med resultatet. Samtidigt lärde vi oss båda jättemycket under den renoveringen vilket gör att det här projektet flyter på på ett helt annat sätt. Och den frågan dyker upp titt som tätt: - Men hur vet ni vad ni ska göra? Det vet jag knappt. :) Men för att hålla nere kostnaderna har vi gjort så mycket vi kunnat på egen hand och då fått förklarat från våra hantverkare hur det ska göras. Mycket av det vi gör är inte så svårt med rätt grejer och några samtal till hantverkare eller andra kunniga när vi blir osäkra. Det är egentligen som att sätta upp en tapet. Det kan alla göra om dem vill, men har man inte gjort det förr så tar det tid. En hantverkare gör det betydligt snabbare, men det är inte alltid säkert att det blir bättre. Men i slutändan är tid också pengar och det gäller att inte vara dumsnål och göra saker som tar en evighet för oss men tar en grisblink för hantverkarna. Och saker som att koppla el, dra vattenledningar med mera överlämnar vi helt till våra hantverkare, men att förbereda genom att dra rören för elen och knacka in och spackla in rören i väggen är sådant som vi numera kan göra på egen hand. Det är just den här kunskapen som vi har fått med oss från förra renoveringen som gör att allt flyter på bättre. Vi vet mycket mer vad som behöver göras, hur och när det behöver göras och om vi behöver hjälp eller om vi kan göra det själva. Detta förenklar tidsplaneringen enormt och gör det lättare att planera in hantverkare med mera. Nej, det här projektet känns riktigt bra och bara vi hittar något kakel och klinker som vi gillar så kommer vi att klara detta! (Största dilemmat just nu :))

Ha en bra vecka allesammans! I morgon blir det gjuta av!