Idag blir Molly tio månader. Vart tog vår lilla mini vägen? Hon är överallt. Går längs möbler. Går med gåvagnen. Förföljer och terroriserar sina syskon. Drar ut lådorna i köket. Tuggar på skor. Äter papper. Och när hon inte är upptagen med hyss kryper hon fram till oss och reser sig upp mot våra ben för att bli upplyft. Famnen är ett bra ställe att vara på. Där tillbringar hon gärna mycket tid just nu.

Hon babblar och pratar och hennes syskon har full sjå med att försöka tyda och komma på vad hon säger. Hon älskar när Isac och Lovis busar med henne och skrattar högt när de springer runt och stojar. Allra roligast har hon när dem slänger mjuka saker mot henne. Ja, jag vet. Det låter kanske inte som någon lämplig lek, men som hon skrattar. 

Hon sover mer eller mindre hela nätterna sen ett par veckor tillbaka vilket är jätteskönt. Dock vaknar hon gärna runt kvart i sex, pigg och glad. På dagarna sover hon förmiddag och eftermiddag. Allt mellan en halvtimme och två och en halv timme. Hon har sedan ett par veckor tillbaka fått två tänder däruppe och har numera fyra tänder. Hon äter fortsatt bra. Ammar när vi vaknar, en smörgås när resten av gänget äter frukost och välling innan förmiddagsvilan. En lättare lunch, fuktmellis på eftermiddagen, middag och sedan välling innan läggdags. Det är inte mycket som hon ratar än så länge.

Hon tycker om att bada. Hon plaskar och skvätter så mycket att hennes syskon knappt vill bada med henne. Hon tycker om när vi sjunger och och klappar och hon har även börjat klappa lite i händerna själv. Hon tycker om att vara ute och kryper gärna runt här på baksidan och undersöker (och smakar på) allt hon kan. 

Tokiga, älskade dotter. Du är helt fantastisk. Det är så häftigt att se dig växa. Att få se dig bli just dig. Att få följa dig på din resa. Det finns inget bättre. <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...