Tänk att denna fina lilla varelse nu är så stor. Elva månader. Och så galet go. Hon firade dagen med att ta sina första steg. Tre-fyra stycken skrapade hon ihop som mest. Stapplande och vingligt. Men så nöjd.

Hon är verkligen med nu. Studerar och härmar. Jagar efter syskonen och vill göra som dem. Härmar läten. Högt och lågt. Och tar man något från henne så hörs det. Hon har vilja och låter sig inte köras med.

Hon leker en del på egen hand igen, men kommer gärna till oss för mys och gos en längre stund. Hon sover bra om nätterna. För det mesta hela nätter i sin säng, men i perioder sover hon mer eller mindre hos oss hela natten. På dagen sover hon på förmiddagen alltifrån en halvtimme till tre timmar. På eftermiddagen varierar det beroende på förmiddagen och det händer relativt ofta att hon inte sover alls på eftermiddagen. Hon tycker om att hålla i våra händer när hon ska sova och drar liksom handen mot sitt ansikte och gosar in sig i den. Alternativ pillar hon med något tygstycke och då allra helst en tunn cardigan som jag har.

Hon äter massor och tycker om det mesta. Hon äter gärna själv och genom att vifta ner all mat med händerna så visar hon när hon är mätt. Hon tycker om att kasta saker och och då menar jag verkligen kasta och inte släppa. Barnmatsburkar slänger hon i golvet med full kraft och bollarna rullar iväg långt. Hon tycker också om att köra bil och kryper runt med minst en bil i handen och kör den i full fart på golvet.

Älskade lilla du. Så mycket värme. Så mycket bus. Vi älskar dig till månen och tillbaka. <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...