... men jag kunde inte låta bli! Råkade smita in på PoP och fastnade givetvis för en body och ett par byxor som jag inte kunde motstå! Vi har troligtvis så vi klarar oss, men det här två plaggen kunde jag inte vara utan! :)

Idag lunchade jag och Isac med moster Anna. Vi satt i hennes jobbs fikarum och arbetskamrater strömmade in och ut lite titt som tätt. Isac väckte som vanligt stor uppmärksamhet och många var fram och hälsade på honom när han satt i mosters knä. 90% var dock tjejer. Skräll!? :)

Nej, nu ska vi sätta lite fart här hemma. Det är snart dags att åka och handla. Ikväll kommer Isacs kusiner från Falkenberg på besök och blir kvar här över helgen. Mycket trevligt. Det blir Isacs första besök från pappas sida av släkten och det har vi längtat efter.

Kram på er

Klart att vi visste att renoveringstempot skulle dras ner när lille Isac kom. Men att det skulle stanna av nästan helt, det visste jag inte. Lille Isac har dragit åt handbromsen hårt må jag säga! :)

Vissa saker kan vi dock inte styra över. Vi skulle haft en snickare hit i dag för att sätta ihop tvättstugan, men han har så lägligt sjukskrivit sig... Suck! Visserligen bara en vecka, så det är väl egentligen ingen större fara. 

Men jag har under renoveringens gång upptäckt att jag tycker att det är jättejobbigt med uppskjutningar. Jag bygger hela tiden upp bilder i mitt huvud och när de då inte förverkligas blir jag besviken. Nu till helgen kommer en av Andreas bröder med familj hit och hälsar på och då har jag sett framför mig hur i alla fall tvättstugan skulle vara på plats med nya bänkskivan, men så blev inte fallet. Nu kanske de är lite mer intresserade av Isac än av vår tvättstuga så jag tror inte att dem lider särskilt mycket av att just tvättstugan inte är klar. Men Jag hade velat att den skulle vara klar.

Likadant blir det ständigt uppskjutningar i relaxen. Men de är just nu mestadels på grund av oss själva. Vi har skojat om hur vi skulle basta på julafton och jag har en inre bild av att relax och tvättstuga är klar, likaså hall och sovrum med golvvärme och klinker när julen knackar på. Efter ett långt samtal mellan mig och Andreas i lördags natt så förstod jag att så inte är fallet, vilket jag i och för sig har haft på känn men försökt att förneka. Även om jag vet att det är sant så kan jag inte låta bli att kämpa emot, bli arg och ledsen och försöka hitta på omöjliga lösningar. Ibland är min renovering lite lättare än Andreas, då jag har en tendens att glömma bort vissa smågrejer som också behöver göras. "Men det är väl bara att..." tycker jag och sedan får Andreas påminna mig om diverse andra saker som måste fixas för att ett visst moment ska kunna genomföras. "Ja, just det ja..." säger jag och suckar.

Det som står och stampar i relaxen just nu är inbyggnaden av badkaret. Innan den görs hade vi velat få stjärnhimmeln på plats. De två gipsskivorna är grundade och redo för att borras i. Men det är 108 fibrer som ska ner genom skivan och det är rätt så tidskrävande. Kvällarna är just nu för korta för att det ska vara någon idé att börja och helgerna har varit fulla av andra aktiviteter.

Och det är svårt att hitta en balansgång. Hur gärna jag än vill att det ska vara klart nere i källaren så vill jag även ha Andreas här uppe hos mig och Isac. Jag vill inte att han ska gå miste om den här tiden. Att han dessutom har mycket att göra på jobbet hjälper inte till. Vi ska någon kväll här sätta oss och göra en ny tidsplan. Jag har svårt att bli lugn om jag inte ser att vi har ett nytt datum att jobba mot. Det spelar ingen roll om det datumet är till påsken eller till sommaren, bara jag kan få en överblick över ungefär när saker kommer att hända. Jag klarar tydligen inte av att leva i ovisshet! :)

Verkligheten har kommit ikapp oss. En underbar liten bebis är mycket roligare, mer krävande och mycket viktigare än vår renovering. Det måste vi, framförallt jag, acceptera. Det går inte att köra på som tidigare! Men vi ska bli klara där nere. Vi måste bara sätta upp en rimligare tidsplan och typ tredubbla tiden! :)

Till alla er som orkade läsa ända ner hit: Tack för att jag fick skriva av mig lite!