Lovis går alltmer och allt stadigare. Isac hejar på.

Isac är mån om sin lillasyster och idag när Lovis var ledsen lutade Isac sig fram mot henne och sa "Vad är det vännen? Vad är det vännen? Det går över". Så himla söt. Jag har sagt det förr, med det är så härligt att följa språkutvecklingen. Det är verkligen underbart. Han pratar och frågar och berättar. Vissa ord har han dock sina egna uttal på. Lusseklad har hängt i bra länge och betyder choklad. Sedan har han också sina tatojer. Dinosaurier alltså. Underbara små. Som vi älskar er.