mochamanda

Inlägg publicerade under kategorin Högtider

Av Malin - Tisdag 5 dec 12:44

 

I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.


Tre månader efter vår promenad drog jag iväg på en planerad tripp till Asien och under tiden hittade du med hjälp av min pappa det perfekta huset för oss. Pappa- jag var bara 21 år!? Men det fanns inte en endaste millimeter av mig som tvekade (och inte hos mina föräldrar heller tydligen). Det var rätt. Du och jag.


Tre månader senare var jag hemma och vi köpte huset och påbörjade en omfattande renovering. Tvärtemot vad alla sa om att ta ett rum i taget blåste vi ut allt förutom några skrymslen i källaren. Det gick liksom så långt att grannarna funderade på om vi var bortresta då det inte fanns en tillstymmelse till lampa på hela boplanet. Vi bodde i ett litet rum i källaren och kollade på Arga snickaren och konstaterade med ett skratt att det fanns dem som hade det värre.


Två år senare hade vi kommit en lång väg och några dagar före stora badrumsrenoveringen i källaren var klar föddes Isac. Fyra år senare hade såväl Lovis som Molly tittat ut och hur vi än vände och vred på det var huset för litet. Som av en slump ramlade vi över en tomt på Kartberget och ett nytt projekt startade. Med en bebis, en tvååring och en fyraåring satte vi högsta fart för att göra klart det sista i vårt hus och göra det redo för försäljning. Jag minns att jag gick och nynnade på ”Wake me up when September ends” just den där septembermånaden före försäljningen. Men vi klarade det också, du och jag. Och vi sålde vår pärla som vi hade slitit så hårt med.


Därefter väntade två intensiva år med sammanlagt tre flyttar, ritande, planerande och bygge av hus. Nej, såklart. Vi byggde inte själva, men allt runt omkring tar tid. Massor av tid. Särskilt när en grottar ner sig i varje detalj. Men vi gjorde det tillsammans. Du och jag.


Och nu står vi här, med vårt härliga hus och ännu härligare ungar. Det finns kvar att göra. Och även när vi är färdiga så kommer vi hitta nya projekt. Det vet vi redan nu.


Det sägs att barn och renoveringar är det värsta en kan utsätta sitt förhållande för och jag tycker ändå att vi har klarat det med bravur. Så klart vi har skrikit, gråtit och stormat ut ur huset. Men vi har också kramat, tröstat och lyssnat. Tryggheten i att få rasa inför den andra, att inte orka och att få bli buren av den andra är det bästa jag vet.


Det finns ingen som jag kan luta mig tillbaka mot så mycket som mot dig. Det finns ingen som gör mig så hel som dig. Det finns ingen som jag älskar så mycket som dig.


Idag är det vår dag. Du och jag. För alltid.


    

ANNONS
Av Malin - Onsdag 19 juli 23:59

   

Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.


Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt verbal för sin ålder och kan redogöra och återberätta långa historier. Hon sjunger ofta och hittar gärna på egna sånger.

Hon är en riktig busunge med mycket humör. Hon har en surläpp som heter duga som kommer fram så fort något inte passar. Det går liksom inte att missa när hon är missnöjd över något. Det är inte bara surläppen, utan även hela kroppsspråket. Hon är mer dramatiskt och mer utåtagerande än sina syskon och är nog den i syskonskaran där viljan kommer fram tydligast. Hon är också den som är mest uträknande. Hon är väl medveten om hur det hon säger eller gör påverkar omgivningen, vilket hon inte är sen på att utnyttja.

Hon äter allt bättre. Hon smakar på ny mat, ibland till och med på eget initiativ. Dock så äter hon kanske inte jättemycket, men uppenbarligen så mycket som hon behöver. Mjölk är fortsatt favvodrycken och det skulle hon nog helst leva på om hon fick välja.

Hon är tuff och ganska orädd och vill kunna allt som sina syskon. Hon tycker om att dansa, hoppa och spela boll, fast allra helst om mamma håller i handen samtidigt. Hon leker gärna rollekar och kan förlora sig helt i en lek med dockor eller annat som ska föreställa människor och vardagsliv. Hon tar stor plats i leken och tycker om att styra, men kan även ta ett steg tillbaka när hon leker med andra, äldre barn. 

Hon är en fantastisk liten tjej som gärna showar och får andra att skratta. Hon är lite svårflörtad när det är nya människor, men när väl det släpper så pratar hon i ett.

Hon slutade med napp i vintras efter att ha slagit i munnen rejält och blöjorna försvann i våras. Hon är ingen bebis längre. Det är en så häftig ålder nu. Som ett litet gränsland mellan litet och stort barn. 




Stora, underbara, fantastiska Molly. Det är inte klokt hur mycket vi älskade dig. Du är en sån som lyser upp ett rum med din energi och ditt sätt att vara. Du är du. Låt ingen någonsin ändra på det.. 

[Bild]

[Bild]

ANNONS
Av Malin - 3 juni 2016 00:26

Ja, för en vecka sedan fyllde min pappa 60 år och solen som var lite svårflörtad förra veckan tittade ändå fram i lördags och gjorde kvällen alldeles perfekt. Underbara Bomstad. Underbara pappa.


         

Dagen efter åkte vi tillbaka och åt rester. Medan min och syrrans minsta sov lekte de tre stora i det halvregninga vädret oavbrutet i en och en halv timme. Vi vuxna satt i förtältet i lugn och ro och fikade och pratade. När hände ens det senast?


Andreas har idag begett sig iväg för en sedan länge planerad cykelhelg med sina bröder. Och impulsiva jag kände inte för att sitta kvar i lägenheten med tre barn i sommarvädret. Så igår lyckades få tag på en liten stuga på Daftö camping utanför Strömstad. Min mamma följer med till barnens (och min) stora glädje. Krabbfiske och annat skoj väntar. Det ska bli så härligt att komma iväg. Jag blir så rastlös här hemma när det är så nära flytten och med tanke på det kaos som väntar ska det bli skönt att få ägna tid åt barnen och fokusera på dem en hel helg. Det är så taggade och längtar efter att få komma iväg. Det mesta är packat och efter frukost imorgon åker vi och hämtar upp mormor. Så med andra ord borde jag verkligen sova nu!


Ha en härlig helg allihopa!

Av Malin - 25 juni 2015 21:20

Midsommarhelgen tillbringade vi på Bomstad där regn blandades med solsken i vanlig ordning när det kommer till midsommar. Vi sov i tält i dagarna två och hade det riktigt mysigt.

         

Av Malin - 31 december 2014 00:35

Kikar in för ett snabbt hej såhär på årets sista dygn. Flytt, magsjuka, julafton och förkylningar har vi fyllt dagarna med sen senast. Blandad kompott med andra ord. Vad gäller flytten har det gått ganska bra, men vi har en del kvar att hämta i gamla huset innan vi är färdiga.

Lilla julafton hos barnens farmor och farfar dagen före julafton.

Pappor och döttrar på julafton

Två väldans goa kusiner

Som sagt, ett snabbt litet hej från oss. Passar väl på att dessutom önska er ett riktigt Gott Nytt År!

Av Malin - 15 december 2014 23:45

Jahapp, då har jag hunnit med att fylla 28 år. Och det här med önskelista var bra grejer det. Inte mindre än tre chokladaskar från bästa Carli choklad inbringade jag. Och på självaste födelsedagen tog mina föräldrar barnen och jag och Andreas fick åka ner på stan och sitta ner och äta en middag tillsammans. Riktigt underbart. Och en tokfin present fick jag just av Andreas och jag längtar så efter att få lära känna den bättre och lära mig ännu mer. Nu har jag ingenting att skylla på. En riktigt bra kamera som jag ska kunna föreviga mina små och allt runtomkring med. Wow!

Det är väl ungefär den tråkigaste tiden på året att fota inomhus på just nu, dessa gråa och mörka dagar och vi har dessutom varit dåliga på att ta oss ut. Men jag bjuder väl på några av de första bilderna tagna med min nya kompis. De två goa systrarna.

Ha det gott!

Av Malin - 26 oktober 2014 19:56

Så har även Lovis fyllt år (igår). Två år gammal blir vårt lilla troll. Fast frågar man henne så fyller hon fem.

 

 

Hon var inte många veckor gammal förrän jag började kalla henne för mitt lilla minimonster. Och det lever hon upp till än idag. På sitt sätt. Det är inte så att hon får värsta utbrotten eller så. Det är nog mer det att hennes uttryck blir rätt intensiva. Det är liksom ingen tvekan när hon vill något, blir arg över något eller blir ledsen. Det hörs och märks. Här hemma i alla fall. På förskolan biter hon ihop i likhet med sin storebror. Precis som deras mamma gjorde när hon var liten.


Lovis är, som många säger, redig. Hon kan och vill klara mycket själv och nåde dig om du försöker hjälpa till! Då kommer det där minimonstret fram. Så fort vi nämner ordet clementin börjar hon vifta med armarna och halvt om halvt skrika "Kan, jag kan, jag kan!!" Och nog lyckas hon både skala och dela clementinen själv. Sen om hon äter upp den är en annan sak. I somras lärde sig Isac att knäppa bältet i bilen själv. Lovis tyckte då såklart att hon också skulle klara det. Redan när ordet bil nämndes så började det viftas med armarna. En gång hade vi verkligen inte tid att låta henne pilla med bältet själv i fem minuter innan hon accepterade hjälp utan Andreas knäppte bältet direkt mot hennes vilja. Upprört och ilsket skrek och grät hon "jag kan, jag kan, jag kan!!" om och om igen i tio minuter tills hon däckade. Strax därefter var vår bilresa slut och vi lyfte henne över i vagnen där hon fick fortsätta sova. Efter en halvtimme vaknade hon med att ryck, satte igång att vifta med armarna och ropa "jag kan!"... Och om ni undrar hur många gånger man hinner säga "jag kan" under tiden man får tänderna borstade!? Ärligt talat så vet jag inte. Jag brukar tappa räkningen. Ja, som ni förstår så är det inge fel på viljan hos denna tjej. Jösses. Men så lär hon sig också saker då hon absolut ska klara allt själv, även om det emellanåt är frustrerande för såväl henne som för oss. 

Lovis är en tuff solstråle med mycket vilja och en himlans massa bus i blicken. Samtidigt har hon ett stort närhetsbehov och behöver tanka mycket närhet med mamma och pappa på såväl dagen som natten. Hon har ett leende som sträcker sig över hela ansiktet och hon är oemotståndlig när hon lägger huvudet på sned och fyller blicken med bus. Hon pratar massor och meningarna blir allt längre och ordförrådet allt större. Hon berättar saker med en enorm inlevelse och gestikulerar och har sig.

 

Isac är hennes stora idol och hon härmar allt. ALLT. Hon tar efter ord, uttryck, rörelser och beteenden. Lilla ekot som mormor brukar kalla henne. Men hon blir också allt tuffare mot honom och hon låter sig inte köras över. Hon busar gärna med Isac och kittlar honom och emellanåt kan hon även vara en riktig liten retsticka. Mot Molly är hon hur go som helst. Hon pussar och kramar och pratar med Molly. Och nappen vill hon gärna hjälpa till med. Lite för mycket... Men hon är mån om henne och tycker om att vara där hon är och gosa och prata med henne.

 

Till skillnad mot sin djurtokiga mor är Lovis inte särkilt förtjust i djur, i alla fall inte på nära håll. Vi jobbar på det. Hon är även känslig mot höga och okända ljud och kan tycka det är otäckt att vara ute om hon hör till exempel en maskin jobba några tomter bort. 

 

Hon är envis och tar inte ett nej för ett nej. Hon testar och utmanar och kan inte bara låta bli att t.ex stoppa in Mollys napp i sin mun, trots att hon såväl vet att hon inte får.Hon börjar få koll på siffror och har räknat från 1-14. Hon spexar och busar när hon får besök- springer fram och tillbaka, slänger sig på knä på golvet och snurrar runt, runt, runt. Hon har precis börjat säga sitt namn "Ovsi". Tidigare har hon kallat sig själv för "minna". Hon tycker om att leka med lego och även fisher price-gubbar. Dockor är också populära. Bilar där man kan öppna och stänga dörrar är också roliga. Senast hon var hos kusin E fyllde hon en polisbil med russin. Inte jättepopulärt hos moster. Hehe.

 

 


Älskade lilla solstråle och minimonster. Du är ett charmtroll utan dess like. Mitt hjärta smälter varje gång du lägger huvudet på sned med ett stort leende och busiga ögon. Du är vår lilla stjärna.

Av Malin - 18 oktober 2014 21:26

Alltså denna dagen. Fem stjärnor till den. Vi var helt klara när Isacs och Lovis kalas startade. Jag menar, hur ofta händer det!? Presenter, tårtor, fika och massa underbar släkt. Två överlyckliga barn. Take away från Spicy Hot till middag och sedan invigning av bastun. En varm och skön timme spenderade vi i relaxen med nöjda barn. Det bastades, duschades och badades åt alla håll och kanter. Och nu när alla barnen har somnat väntar Så mycket bättre och tårtrester. Som sagt. Fem stjärnor. Fem stora, lysande stjärnor till denna dag och min familj. Ni är bäst.


 

         

Presentation


Namn: Malin
Ålder: 29 år
Familj: Förlovad med Andreas, mamma till Isac född okt 2010, Lovis född okt 2012 och Molly född juli 2014.
Bor: I en villa i Karlstad.
Arbetar som: VVS-konstruktör på WSP.

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ mochamanda med Blogkeen
Följ mochamanda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se