Bilder från Iphonen på vår lillskrota som så gärna vill snutta nätterna igenom.

En natt med åtminstone 4-5 timmar sammanhängande sömn hade varit trevligt. Det tror jag att min käre sambo också hade tyckt varit bra då han har får ta en del av konsekvenserna som min sömnbrist ger. Förmågan att hantera stressiga situationer sjunker drastigt och tålamodet försvinner all världens väg. Jag tycker inte om mig själv när jag är såhär trött. Och har man ett barn på drygt två år behövs tålamod. Ska man klä på densamma krävs tålamod. Skriker dessutom dottern på fyra månader hysteriskt i vagnen under tiden ökar stressen betydligt. Då önskar man att man hade haft lite bättre nätter i ryggen.

För övrigt upptäcker jag allt mer hur Isac blir lite av en spegelbild av mig. Jag hör Isac nästintill hysteriskt säga "Såååja Lovis, luuuugn Lovis" när hon gråter och skriker. Ja, hur många gånger har jag inte desperat bett Loivs lugna sig när hon skriker i vagnen medan jag klär på Isac. Jag skrattar när han tar tag i min arm, tittar mig djupt i ögonen och säger "stanna kvar hemma", så att jag liksom ska förstå att han menar det han säger. Jag märker även att han tar efter från dagis. Häromdagen bad jag honom hämta en ny blöja. När det inte hände något så sa jag att jag skulle gå och hämta istället. Då blev det fart på Isac. Han började springa mot sovrummet men stannade och vände sig mot mig och sa mycket bestämt: "Mamma nu är Stopp hämta blöja!". Okej, mamma ska alltså inte hämta blöja. Han härmar och tar efter uttryck och det är så härligt att följa hans utveckling.

Ja, livet som förälder är verkligen en berg- och dalbana. Men allt det goda överväger det jobbiga och de här tråknätterna kommer såsmånigom att vara ett minne blott. Jag kommer att tycka att "Äh, det var inte så farligt. Det var en så kort period". På något vis sållar hjärnan snabbt bort det som har varit jobbigt och fokuserar istället på det som har varit bra. Och tur är väl det!

Nu är det dags för ännu en natt. Håll tummarna för lite mer sömn är ni snälla!

Nattinatti

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...