mochamanda

Inlägg publicerade under kategorin Nöjen

Av Malin - 13 september 2016 20:27

Så bär det av, lite senare än planerat i vanlig ordning. Vi slingrar oss igenom Norge innan vi slutligen når Gjendesheim. Nästan. Två kilometer från fjällstationen blir vi stoppade av män i reflexväst vid en parkering. Klockan är nästan tio på kvällen och här på en ödslig parkering är det full rulle. Som två fullständiga frågetecken hisssar vi ner fönsterrutan för att ta reda på vad som händer. Vi förklarar att vi ska sova på fjällstationen och får till svar att det är fullt. Det är dagen före en filmfestival och detska komma ca 1 300 människor till Gjendesheim. "Det är fullt" upprepar dem på norska. Jag och Andreas tittar på varandra och skrattar åt tanken att vi kanske får tillbringa en natt i bilen. Men efter ett samtal till stationen visar det sig att det är parkeringen som är full, men att det finns plats att sova. Vi pustar ut, parkerar och plockar raskt ihop det vi ska ha med oss ut på vandringen innan vi med buss transporteras de sista två kilometrarna.


Vi sover förvånansvärt bra i en mysig sovsal i Gjendesheim och när vi kliver upp på morgonen tejpas fötterna omsorgsfullt innan vi tar våra första steg på vandringen. Det blir dock inte många steg förrän vi sätter oss och äter frukost.




  


Första delen av vandringen präglas, inte helt oväntat av uppför. Men i takt med höjdmetrarna kommer också utsikten. Och efter att ha klättrat uppåt en bra stund tar vi en paus och njuter av vyerna runt omkring oss.        


 


 


Vi är på väg uppför Besseggen, en av Norges mest populära rutter. Vi går från Gjendesheim till Memurubu vilket är lite udda, då det flesta går åt andra hållet. På vägen upp poserar vi på utstickande klippor och tar en lunch med en härlig utsikt över sjön Gjende.


         



 

 


När lunchen är avsutad går vi en liten bit till innan den mäktiga vyn som gör rutten så populär uppenbarar sig. Den gröna, stora sjön Gjende där nere och 400 meter högre upp den mörkblåa sjön Bessvatnet. Vi går, klättrar och hasar oss ner för den vassa eggen samtidigt som vi fascineras av omgivningen.


                 


Det sägs att det ska vara läskigare att ta sig ner för eggen än vad det ska vara att gå upp. Men det upplever inte vi. Jag tror att den ser läskigare ut när man kommer från andra hållet och ser den vassa eggen. Det är först när vi kommer ner och vänder oss om som vi tänker att "Oj, gick vi ner där".



För att få lite perspektiv på bilden; lägg märke till människorna som klättrar högt upp på eggen.


Väl nere i nivå med Bessvatnet kittlar det i magen när vi tittar ner 400 meter rakt ner mot Gjende.



När vi är på andra sidan och på väg uppåt igen är vi helt plötsigt alldeles ensamna. En stor sten får agera stativ och vi kan med hälp av mobilen fånga oss både på bild samtidigt.

 


I solskenet fortsätter vi sedan vandringen mot Memurubu medan molnen hopar sig längre bort över fjälltopparna. Det bär uppåt för en stund för att de sista kilometerarna gå brant nerför. De må vara jobbigt att gå uppför, men nerför är ingen lek det heller. Mör i kroppen efter att ha vandrat hela dagen är den sista biten mot fjällstationen tuff och benen skakar rejält när vi till slut är framme i Memurubu.


             


Till skillnad mot de andra fjällstationerna som vi besöker är Memurubu privatägd och vi har från flera håll hört att den inte håller samma nivå som de andra stationerna. Med det i bakhuvudet har vi inte så höga förväntningar, vilket kanske är tur. Dyrt och inte särskilt god mat (förutom ett fantastiskt gott bröd). Jag är alldeles slut efter dagen och hör och häpna, jag avbryter trerättersmiddagen innan desserten.


Vi sover i en lutande liten stuga och vaknar upp till en lite gråare dag. Vi ska gå till Glitterheim, en tur på cirka två mil. Den branta stigen som vi kämpade oss nerför dagen innan ska vi nu istället klättra uppför.  Femtio minuter tar det innan vi och många andra är uppe.


 


Efter den värsta branten viker vi ensamna av mot Glitterheim medan den andra leden fylls av ivriga vandrare på väg mot Besseggen. Vi tar oss ner i en dal och vandrar längs med Russvatnet i lätt duggregn. Efter ett tag hindras vår framfart av en forsande bäck som för dagen verkar ha lite högre flöde än annars och vi letar efter ett bra ställe att ta oss över. Till slut hittar jag ett par slippriga stenar som jag kan klättra ut på och sedan kasta mig över till andra sidan. Därefter får jag fånga ryggsäckarna som kastas över. En vattenflaska ramlar dock i och försvinner snabbt ner i bäcken. Jag kastar mig iväg nedåt för att fånga upp den, men den syns inte till någonstans. Vi går på varsin sida upp och ner och letar. Regnet har gjort terrängen blöt och efter att ha letat ett tag är jag blötare om fötter och ben än vad jag hade varit om jag klivit rakt igenom bäcken. Men skam den som ger sig, eller hur? Plötsligt ser jag hur en mycket nöjd andreas sträcker upp armarna i luften med flaskan i handen och vi kan, en halvtimme senare fortsätta vår färd framåt. Bakom en udde fixar Andreas lunch medan jag vandrar runt med kameran och försöker fånga omgivningen.


         


Efter lunchen kommer regnet. På riktigt. Vi envisas dock med att gå utan regnkläder för att det är skönare och är ganska snart dyngsura. På vägen passerar vi en skylt som ligger på backen där det står "Ny bro". I och med att det inte går att veta var den pekar fortsätter vi längs den utmärkta leden. Det går uppfår och vi närmar oss den dånande forsen som vi ska ta oss över. Precis när vi ska gå över den där sista kullen innan vi ser forsen säger jag lite skämtsamt till Andreas "ingen bro". Två sekunder senare uppenbarar sig detta:


 


Jahapp. Tji fick jag liksom. Just som vi står och dividerar huruvida vi ska gå uppåt eller neråt för att ta oss över anar jag något långt, långt ner. Jag zoomar in så gott det går med kameran och zoomar sedan in på bilden och mycket riktigt. Där nere är den nya bron. Skylten vi passerade skulle alltså ha pekat mot en annan led som inte var utmärkt på kartan. Om nu skylten hade stått upp och pekat i rätt riktning vill säga. Vi skrattar och suckar på samma gång och ger oss av neråt. Höjdmetrarna vi nyss har klättrat uppför tappar vi snabbt när vi får gå en dryg kilometer för att komma ner till den nya bron.


 


Det har slutat regna och vi tar på oss torra tröjor och börjar klättra upp. En dryg timme har vi tappat på vår lilla omväg. Vi fortsätter uppåt och terrängen övergår snart till att bli väldigt stenig. Jag börjar bli trött. Väldigt trött. Andreas går tyst bakom mig och jag vänder mig om och frågor om han också börjar bli sliten. "Nej, inte särskilt" svarar han helt obekymrat. Hepp. Då var det visst bara otränade jag.



Ju högre upp vi kommer desto stenigare blir det och snart hittar jag min styrka. En av få gånger som jag faktiskt överträffar Andreas. När det kommer till att ta sig fram över partier med vassa, kantiga stenar som ligger i en enda stor hög förvandlas jag till en bergsget och tycker till och med att det är ganska roligt. Särskilt när avståndet växer emellan oss. Men så fort terrängen är lite snällare är han ikapp mig i en grisblink.


Efter att ha letat efter vattenflaskan lite för länge och fått ta en omväg på grund av bron har klockan tickat förbi halvåtta när vi äntligen anländer till Glitterheim. En snabb dusch hinner vi precis med innan en god middag på stationen. Efter en sån här dag kan man tro att man ska somna snabbt. Men icke. Musklerna värker och kinderna hettar och vi har båda svårt att komma till ro. Någonting i väggen knakar regelbundet. Men till slut ger kroppen efter och vi somnar för att sedan vakna till ljudet av regn.


Vi kliver upp klockan sex och gör snabbt i ordning lite frukost. Det är fem grader och regnigt när vi ger oss av. Det är uppför till en början. Uppför och stenigt. När vi kommit uppför den värsta stigningen och tittar bakåt ser vi Glittertind, Norges näst högsta topp. Det har fallit snö där under natten.


     


Vandringen blir lite lättare och himlen klarnar upp. Vi går på skrå längs med ett berg innan vi viker av och går ner mot Russvatnet. Det är plant och lättgått och vi kan hålla ett högre tempo. Vi tar en lunchpaus i ett soligt och vindstilla läge och njuter som bara den, innan vi kastar oss iväg igen. När vi passerat änden av Russvatnet väntar återigen en stigning. Därefter blir det åter lättgått och det är skönt att få sträcka ut och gå på efter att ha balanserat på stenar. Vi kommer till ytterkanten av Bessvatnet och går på skrå läng med Veslfjellet som ligger mellan Bessvatnet och Gjende. När vi passerar runt berget och ser Gejendesheim släpper jag iväg Andreas. Han skuttar lättsamt ner för branten mot stationen och sedan vidare mot parkeringen två kilometer bort för att hämta bilen och köra upp den. Under tiden tar jag mig mödosamt ner för branten. Kroppen är trött och knäet börjar tycka att det räcker. Det är en otrolig lättnad när jag väl är nere. Skönt att vara framme. Vi äter lite snabbt för att sedan sätta oss och sträckköra hem.


   


Det har varit en helt fantastisk helg. Riktigt jobbig, men så avslappnande och energigivande. Det har varit så värdefullt att få en helg på tu man hand. Tid tillsammans. Tid att ta hand om varandra. Jag vill iväg igen. Och jag längtar efter att barnen blir större så att vi kan ta med dem. Det här är livet.


Tack våra mammor och pappor för att ni har tagit hand om våra små!

  

ANNONS
Av Malin - 4 maj 2014 21:23

Då har vi hoppat in i maj månad och det är nu 10 veckor kvar till Kompis är beräknad. Ärligt talat hinner jag knappt med att tänka på att vi snart har en liten minimänniska hos oss igen. Som jag har berättat tidigare så är det många tankar kring hus och hem och andra praktiska ting som tar upp all tid som blir över efter det vardagliga göromålen. Dock kan vi bocka av en punkt. Familjesäng.

 

Familjesäng från Jysk. Fördelen med just den från Jysk är att underslafen är 120 bred och överslafen är 80 bred. Det i kombination med att den är låg gör stegen förhållandevis flak och lätt att klättra upp och ner på.


Och efter en och en halv vecka är jag så glad över denna investering. Isac verkar trivas som bara den där uppe och har helt plötsligt börjat sova hela nätterna igenom. Peppar peppar. När Lovis vaknar någon gång under natten går Andreas in och lägger sig bredvid henne och jag får vår säng för mig själv! Det är skönt att få lite utrymme och inte behöva trängas med hela familjen just nu. Jag sover allt sämre på grund av graviditeten och då är det skönt att få lite utrymme och inte väckas av barn som bökar bredvid mig i sängen titt som tätt.


För några veckor sedan fick vi möjlighet att träffa Isacs och Lovis nyaste kusin. Framför allt Isac tyckte att det var spännande och var nyfiken på lilla kusin E. Mycket lek och bus med kusin A och kusin O blev det förstås också.


     

       


Påskhelgen firade vi på hemmaplan efter att magsjukan hade härjat hos oss under veckan. På söndagen åkte vi dock till Bomstad och hängde där en stund. Detta efter att följande konversation hade ägt rum ett par veckor tidigare.


Isac: Jag vill till havet mamma.

Jag: Till havet?

Isac: Ja, jag vill leka med båten i havet. (En större leksaksbåt)

Jag: Men det är så långt dit.

Isac: Vi får åka bilen.

Jag: Men pappa har ju bilen.

Isac: Vi får ta xx:s bil (grannens bil)


Treåringen som har lösningar på allt. Men så åkte vi alltså till havet. Eller ja, Vänern i alla fall. En solig förmiddag och vi lekte i vattenbrynet en stund innan vi fikade för att sedan avsluta med lite lek.


     


Och så var det Kolmården förra helgen. Uppskattat som bara den av båda barnen. Soligt och härligt båda dagarna och lite folk. Toppen att åka innan högsäsong. Ifjol var vi där på midsommar och då var det också rätt lugnt.


           


En liten catch up på vad vi har pysslat med de senaste veckorna. Nu ska jag hoppa i säng och sova så gott jag kan. Det där med sömn är en ganska viktig pusselbit just nu. Nattinatti.

ANNONS
Av Malin - 27 april 2014 20:15

Sitter på tåget efter en underbar helg på Kolmården med min finaste trio. Dessa vinkade jag dock av i Norrköping för att på egen hand fara vidare mot Uppsala. Har möte där imorgon och då flyget var fullbokat kändes detta som en extremt smidig lösning. Jag kan sova till halvåtta istället för att kliva upp kvart i fem. Det är väl det allra bästa. Kanske jag till och med får en hel natts sömn på köpet.

Men fy vad jag är glad att ingen av oss veckopendlar eller nåt i den stilen. Det kändes så avigt att skiljas från dem för att åka åt olika håll. Och trots att jag är hemma om ett dygn igen så saknar jag dem massor. Så där så att det gör lite ont. Tur att jag har Kompis i magen att trösta mig med.

Fripassagerare på Tropicarium. Lovis var inte jättenöjd över att dessa små ockuperade hennes vagn. Isac tyckte att det var desto roligare och det var en skräckblandad förtjusning när en av aporna mellanlandade på hans axel som ni kan ana på bilden uppe till höger.

Hoppas ni har haft en solig och härlig helg! Tack och hej från mig.

Av Malin - 24 juni 2013 16:03

Ja #midsommar firades alltså i #Kolmården. Tre nätter i tält, två heldagar inne på djurparken och ett stopp på badhuset i Örebro på vägen hem. En intensiv weekend med andra ord. Att kolla på elefantshowen var helt klart det bästa enligt Isac. Allra bäst var det när elefanterna badade efter showen, det har han pratat mycket om efteråt. Jag gillar för övrigt skarpt att de lyfter fram miljön i alla sina shower. Och appropå shower, ja, delfinshowen var jättebra! Nej, nu blir det ett rejält gäng bilder istället. Enjoy.


Lek och bus i Bamses Värld

 

Isac, pappa och Lovis spanar ut över savannen.


Isac pekar ut zebror och noshörningar. 


Sötaste aporna som var så smidiga!


Inte för att bilden gör showen rättvisa, men jag fångade dem i ett av alla hopp.


Två slagna hjältar efter en dag i djurparken.


Det här med klapphage var inte helt oväntat otäckt i Isacs ögon. Mamma fick klappa själv istället.


Och det gjorde jag så gärna.

 

Redo att påbörja dag två på Kolmården.

 

Pappa och dotter på safari

 

Och vi också.

 

Snyggingar

 

Karuselldags


Isac springer runt i sin midsommarkrans som han har gjort på förskolan.


Och springer lite till


På väg intill badhuset.


Plask och bus.

 

Isac var mycket fundersam över sina russinfingrar och bad oss "ta bort". Goding.

Av Malin - 23 juni 2013 17:52

Nu är det en trött familj i bilen på väg hem efter tre maxade dagar med camping, djurpark och bad. Vi lär nog sova gott i natt.

En liten Sneak Peek med bilder från Iphonen, innan jag får tid att sitta vid datorn, kommer här.

En riktig toppenhelg har vi haft!

Av Malin - 13 augusti 2012 11:01

Ja, det var min storasysters beskrivning av mig efter att ha åkt iväg själv med Isac och tältat på kusten. Men så mysigt vi hade det. Lilleman och jag. Och så krabaten förstås som sprattlade och hade sig i magen. Dagen efter mötte vi upp mormor och morfar och moster och kusin och bodde tillsammans i en liten strandstuga på Ramsviks camping.


En riktig toppenhelg på alla sätt. Och medan jag mådde som allra bäst på en solig strand vid havet sprang Andreas tillsammans med sin bror M ett fjällmaraton i närheten av Åre. 4300 meter långt och 1800 höjdmeter. Olika sätt att tillbringa en lördag på helt klart.


Ett besök på Havets hus i Lysekil.


Mys på Siviks camping. När det väl var dags att sova kröp Isac alldeles nära och somnade på mindre än fem minuter med vovve och kanin i famnen och sov gott hela natten. Precis som sin mamma. Mys på hög nivå. <3



Sover gott medan solen sakta går upp.


Strandhäng på Ramsviks camping.


Isac och morfar vandrar på hällarna.


Utsikt över campingen och Hunnebostrand.



Mor och son.


Lek i sanden en tidig söndagmorgon.


Ja, en riktig toppenhelg på alla sätt och vis. Nyttigt för mig att komma iväg och göra saker på egen hand ibland. Jag har en underbar sambo som är otroligt driftig och tar tag i allt. Det är så enkelt för mig att bara "följa med". Därför behöver jag några sånna här utmaningar ibland där jag får ha hela ansvaret själv. Planera, packa, välja resväg, boka tältplats, resa tält, fixa mat, ta hand om Isac. Rubbet liksom. Sen behöver det kanske inte vara att tälta på egen hand höggravid med en tvååring varje gång. Men när jag väl får en idé har jag svårt att släppa den. Och så mysigt som vi hade det var det värt vartenda besvär! 


Nu ska jag gå och spana lite på Bygglov genom Isacs fönster, sen blir det lunch efterföljt av ett besök hos barnmorskan innan jag äntligen får återse min lille älskling.


Ha en trevlig måndag!

Av Malin - 5 augusti 2012 13:32

En efterlängtad tur till Göteborg blev av i veckan med besök hos vänner till både mig och Andreas. Mycket mysigt och trevligt!



En eftermiddag tillbringades på Liseberg. Isac åkte en del karuseller, såsom Farfars bilar, Kaninresan och Sagoslottet.


Andreas fick även ta en tur för första gången i Balder tillsammans med E. Han var nöjd. Då fartfyllda karuseller inte är så lämpliga för mig just för tillfället la jag i stället några extra kronor på Lyckohjulen. Men jag kan nog konstatera att jag aldrig lagt så mycket pengar på choklad utan att få äta av den. Hade troligtvis varit billigare att köpa 10 maraboukakor på Netto här hemma. Men a l l a andra vinner ju. Förutom jag. Och inte bara en gång. Otur i spel och tur i kärlek!? Det är nog så.





Fredagkvällen tillbringade vår lilla familj på egen hand vid Delsjön. En alldeles underbar sommarkväll. Färska räkor, parmesankex och förskost hade vi köpt med oss ut och mumsade på medan korven grillades. En löptur för Andreas del och bad och bus för mig och Isac. En sådan där kväll där man ler inombords och verkligen känner hur batterierna laddas. Underbart. Verkligen helt underbart.



Isac är lätt spelberoende. Här spelar hanTalking Tom på inte mindre än tre enheter. Att öppna programmen och trycka bort reklam och annat som är i vägen är inga problem. Att flytta om lite i mapparna är också roligt.



Imorgon är det tillbaka till vardagen igen. I alla fall för mina två pojkar med jobb och förskola. Jag kommer med andra ord få chansen till lite egentid och lugn och ro innan krabaten tittar ut. Men det finns så mycket jag vill hinna med på dessa 15 timmar i veckan som Isac kommer vara på förskolan. Det mest akuta är att få ordning på min dator. Det är många timmars jobb att sortera och rensa bland bilder och annat. En fotobok över Isacs första år har jag tänkt få till också. Återigen, bildhantering. Rita och skissa för kommande projekt med huset. Fylla frysen med diverse fika men framför allt med matlådor. Det var nog det bästa när Isac föddes. Alla matlådor som vi fyllt frysen med. Ännu viktigare känns det nu när vi dessutom har en stor Isac att tänka på. Han behöver sin lunch trots att dygnet kanske känns lite upp och ner för oss andra i början. Och då är det guld värt att bara plocka fram ur frysen när klockan rusat iväg. 


Idag händer det förresten efterlängtade grejer här hemma. Får se om det blir bilder på detta senare i kväll!


Trevlig söndag till er därute!



Av Malin - 31 juli 2012 15:34

Än är väl inte sommaren slut. Egentligen har den väl inte ens varit här än? Men en liten sammanfattning om vad jag har pysslat med senaste veckorna kommer här. Inte snyggaste upplägget på bildera idag tyvärr. Min dator är proppfull. Typ på bristningsgränsen varför tar allt en enorm tid. Att pussla med bilder är rätt tidsödande i vanliga fall, men med en seg dator och en hel hög med bilder så blir det helt enkelt för mycket tid. Isac lär vakna när som helst och då är lugnet slut här hemma! :)



För drygt två veckor sen gick Jubileumsmaran av stapeln i Stockholm. Bröderna Lindgren och pappa är redo på övre bilden. På nedre bilden beundrar Isac sin morfars medalj. Alla fyra genomförde loppet helt strålande. Andreas sprang 42 195 meter på 3 timmar och 22 minuter.


Ett besök hos Andreas ena bror blev det efter maran. Alla bröder med familj samlade och därav kusinkortet här där alla fem så snällt poserade bakom finaste Tassa.


Isac trivs bakom ratten. Hade det varit ljud till den här bilden hade det låtit vrrrrrrom från Isacs läppar.


Isac servar sin gammelmormor med godis.


Ett försök till att samla alla fyra på bild.




På väg upp mot Lycksele blev det ett härligt besök hos min faster K. Vi invaderade huset med tre småttingar som suttit still i bil hela dagen. Full fart kan man väl säga. Får, hundvalpar, god mat och inte mindre än tre sorters efterrätter. Ett stort tack!




Ett besök på Lycksele djurpark stod som vanligt på agendan. Jag blev som alltid nostalgisk när jag såg karusellen "äppelmasken", minne från barndomen och tog därför med mig Isac på hans första åktur.

Kusin O fick rida och ser rätt så nöjd ut. Lite klapp på getter med mera blev det också.







 

Bad i Umeälven. Inte särskilt varmt varken i luft eller vatten. Bättre var det att ligga i den uppvärmda pölen en bit in på stranden.


 

Jag och O bakade Cupcakes och chokladbollar. Namnam.


 

Småkusinerna bus. Som dessa har härjat ihop!






Lek och bus i lekparken.


Väl hemma var hallonen mogna. Eller "Hajjo" som Isac kallar dem.


Kusinhäng i dubbel bemärkelse.




 



Grillade musslor, nybakat tunnbröd med nyrökt öring, hallon-melon-basilikaspett, grillad kyckling, grillad fläskkarré, rostade rotfrukter, grillbröd, sallad med mynta och avokado och grillad halloumi. Jordgubbsflan med 200 g marabou schweizernöt. En helt vanlig knytis med Enarsson. Nästa gång behöver kanske inte alla ta med och göra det där lilla extra? :)


Vår lille solstråle lockar oss till skratt även när han är arg. Här snackar vi inte surläpp. Här snackar vi sur-face! Och är vi riktgit arga, ja då kan vi se ut såhär i flera minuter.


En liten bildbomb. Men bilder säger med än tusen ord sägs det. Nu ska jag ta tag i allt annat som finns att göra här hemma.


Ha det gott!

Presentation


Namn: Malin
Ålder: 29 år
Familj: Förlovad med Andreas, mamma till Isac född okt 2010, Lovis född okt 2012 och Molly född juli 2014.
Bor: I en villa i Karlstad.
Arbetar som: VVS-konstruktör på WSP.

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ mochamanda med Blogkeen
Följ mochamanda med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se