Idag är jag betydligt piggare och Lovis har jobbat bort mjölkstockningen även om det fortfarande är lite ömt. Dock tog hon uppgiften på stort allvar och hon åt och åt och åt till dess att klockan var två i natt. Så att säga att jag är pigg är väl i och för sig att ta i. :)

Besöket hos tandläkaren var inte helt oväntat besvärligt. Isac ville allra helst fly ut ur rummet snabbast möjligast. Men goda råd och en spindel som han höll hårt i hela eftermiddagen fick vi med oss därifrån.

När vi ändå var ute o körde tog vi bilen till Bergvik. Det är lite spännande att vara ute med båda på egen hand. Ibland känner jag att jag skulle vilja ha några extra armar. Som när jag går med Lovis i famnen, skötväska över axeln och Isac bredvid mig på parkeringen. Att få med mig allt och alla åt samma håll och i samma takt är inte alltid det lättaste! Inte heller är det lätt att få loss kundvagnen, vars "myntinkast" krånglade, med bebis på armen samtidigt som jag försöker övertyga Isac om att han inte ska gå in på maxi med den lilla kundvagnen som han lyckligt har hittat. När jag sedan tar ifrån honom den lilla vagnen och sätter honom i kundvagnen blir det ljudliga protester och krokodiltårar. Vi köper oss en varsin varmkorv och snart är bådas humör betydligt bättre och vi kan strosa runt i affärerr i lugn och ro.

Såsmåningom inser jag att vi har ett utvecklingssamtal som väntar och får genast bråttom. Handlar snabbt det nödvändigaste på maxi innan vi slänger oss in i bilen och kör hem. Amma Lovis med ytterkläderna på, stoppa båda barnen i vagnen och springa till dagis. Vi hann på minuten!

Isac var överlycklig över att ha hela dagis för sig själv medan vi pratade med personalen även om Andreas fick springa och leka med honom ibland. Samtalet var bra och det känns verkligen att dem ser varje barn. Vi är så nöjda med Isacs alla pedagoger!

Oj, vad långt detta blev, i alla fall när jag sitter och skriver i mobilen. Nu tänker jag blunda för stöket en kväll till och bara ta det lugnt. Sätta på "Så mycket bättre" och halvsova i soffan så gott det går.

Nattinatti mina vänner

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...