Jag skulle ha varit i Långberget och huggit skog och tältat. Jag kunde ha varit i Göteborg på en hejdundrande 30-årsfest. Istället har jag varit hemma och och grillat pizza. Och som rubriken lyder; det var ingen hit.

Vi fick låna mina föräldrars oanvända pizzasten. Inviga och testa den så att säga. Det är alltså en stor rund stenskiva som man lägger på grillen. Men utan en rejäl pizzaspade är man rätt chanslös. Det insåg vi snabbt. Och två hungriga själar stod därför och skrek på varandra i frustration när pizzan ramlade isär mellan alla stekspadar och böner. Som tur var så hade vi även en pizza i ugnen.

Pizzan kom såsmåningom på stenen som en slags calzone.

Någon som gillar bränd botten?

När magarna såsmåningom var mätta gick Andreas ner med Isac i badet och jag tog hand om köket. Helt plötsligt började Robbie Williams ljuda ur högtalarna. Ett leende spred sig över mina läppar. Inte för musiken skull. Utan för omtanken från min sambo. Ja, nästan några tårar kom också. Hej hormoner. Hej gravid.

Jag tyckte inte att mitt humör växlade så mycket när jag var gravid med Isac. Men nu. Hua. Jag kan explodera för småsaker och har absolut inget tålamod. Stubinen är näst intill obefintlig. Jag är grymt impad av min sambo som 99 gånger av 100 klarar av att inte explodera tillbaka. Jag förstår inte hur han gör. Men jag beundrar honom. Och älskar honom. Massor.

Här är någon annan jag älskar. Här inviger han sin mammas hemgjorda leklera! Det räcker som stimulans i en knapp kvart. Sen hämtas skorna. Allas skor. Medan han upprepar ordet sko gång efter gång. Någon vill ut och leka. Hela tiden. Med mammas nyss nämnda obefintliga tålamod är dock utelek ett bra alternativ. Här inne går vi varandra på nerverna ibland och mamma och pappa ska vara med och leka precis hela tiden. Göra precis som sonen. Att vara ute är därför väldigt skönt.

Och att åka till Leklandet är också stimulerande kan jag lova. Tur att pappa var med och orkade springa med runt och hoppa och busa. Mammas energi tog slut rätt så snabbt. Men ett par turer i rutschkanan hanns dock med. Men efter att ha åkt den lite längre kanan och chockat en annan gravid kvinna som satt och väntade på sitt barn vid kanans ände beslöt vi oss för att endast Andreas skulle åka den kanan med Isac. Lite väl bra glid i mammas byxor gjorde att såväl mamma som Isac och krabaten i magen studsade över alla guppen på väg ner.

Nu har jag sjunkit ner i soffan och tittar på Exorcisten. E och L, om ni läser detta, vilka minnen! Länge sen nu, men det känns som igår.

Trevlig lördagkväll till er alla och tack för lunchen A och T!

I onsdags firade vi Isacs pappa och min fästman som fyllde år. Tio vuxna och sju barn klämde vi in i uterummet. Kvällen var härligt sommarvarm och grillat stod på menyn. En riktigt trevlig och mysig kväll där vår uteplats utnyttjades flitigt.  

Cupcakes i tre varianter bjöds det på. Choklad-marängmuffins med hallongömma och hallonmarängfrosting. Kokosmuffins med vit choklad- och limefrosting. Jordgubbsmuffins med vit choklad- och fläderfrosting.

Ett par dagar innan kalaset var vi till Ängebäck och plockade jordgubbar. En mysig liten utflykt även om Isac kanske inte var riktigt lika impad som vi hade förväntat oss. Men en och annan jordgubbe slank ner längs vägen.

Isac lägger jordgubbar i hinken. Men att lyfta en hink full med jordgubbar är inte lätt. Trots grimaser och stånk och stön gick hinken knappt att rubba.

Nyss inkommen efter en blöt promenad. Hade trevligt promenadsällskap i form av min vän E inbokat och lite(?) regn kunde inte hindra oss. Barn och hundar måste ut. Mitt största problem var dock att hitta en regnjacka som även täckte magen och för det ändamålet fick jag ta vägarna förbi mamma och pappa med paraplyet i högsta hugg. Isac som häromdagen tog 40 minuter på sig att somna efter lunchen behövde idag bara 5. Lite småironiskt. Men att stanna inne och äta rester från gårdagens gottigheter var inte lika lockande som en promenad i regnet. Nåja, jag tror nog att det var sällskapet som lockade.

Tack för lånet mamma, men den höll inte riktigt tätt.

Blöta promenader verkar vara lite av min och E:s grej. Bilden nedanför togs för drygt ett år sedan efter en annan blöt promenad med E.

Nu väntar jag på att Isac ska vakna. Då blir det lite mellanmål innan veckans sjätte tur till IKEA blir av. Denna gången ska jag mestadels agera sällskap. Har dock en liten grej jag vill ha med mig hem. Får se om det här besöket blir lite bättre än det senaste. Då stöp Isac från rutschkanan med huvudet före och bet sig i läppen. Några minuter senare när vi lekte i miniköket tappade Isac en tallrik i golvet. Kras. Det ironiska var att jag just stod och funderade över varför det hade riktgit porslin som leksakstallrikar. Läste dock på baksidan där det stod att det var lektåligt lergods. Hmmm, särskilt lektåligt var det knappast om lilla Isac tappar det från sin nivå och det går i två delar. Inget jag kommer att köpa i alla fall.

Besöket avslutades i alla fall bra då det endast låg två hyllplan bland lagervarorna och två var just vad jag skulle ha. Tackaaar!

Ikväll kommer äntligen pappa hem. Som vi längtar! Han gjorde en jättebra tävling igår och har haft en härlig vecka i Åre. Vi har haft fullt upp här hemma och klarat oss bra, men nu ska det allt bli bra skönt att få hem honom!

Trevlig söndageftermiddag till er!

Har förstått att det är en del av er läsare som har väntat på dessa bilder. Så ikväll struntade jag i disken och satte mig här vid datorn istället. :)

Jag tänker låta bilderna tala för sig själva. Vackert brudpar. Nästan i klass med tårtorna ni ser längst ner! ;)

Tack Anna och Tobbe för en fantastisk dag!

Puss

Ja, det sägs att man brukar vilja "boa" när man är gravid. Göra i ordning hemmet för bebisen som är i antågande. Då krabaten såklart kommer att sova hos oss den närmsta tiden och det sedan är lite oklart hur vi gör med sovrummen så finns det inte så jättemycket att förbereda.

Men däremot går det ju att göra om i Isacs rum! Och det har jag längtat efter. Det är jut trots allt så att han ska bli storebro. han är ingen liten bebis längre. Så när skolan nu är slut, tårtbaket är över (bilder från bröllop och tårta kommer självklart snart) så kan jag inte stilla mig en dag ens en gång. IKEA hann knappt öppna förrän jag och Isac sprang in genom dörrarna. Idag fick vi med oss en juniorsäng hem. Och impulsiva jag kan inte vänta en sekund. Som ett litet barn vill jag att alltid att allt ska hända nu, nu, nu när jag väl har bestämt mig. Snabbt tömde jag hyllan i Isacs rum och det nystädade huset vart med ens i kaos.

Den stora expedithyllan släpade jag ut i hallen. Isac såg hur jag drog och slet i ena änden. Som den lilla hjälte han är gick han till andra änden och knuffade för kung och fosterland med ett "ooooufff". Med hjälp av pappa och en granne har hyllan nu flyttat ner i sovrummet i källaren. Finns en hel del som ska bäras ner till hyllan, men mina fogar säger att bära saker upp och nerför trappan kan vänta till i morgon. Att springa runt på IKEA och Maxi och skruva säng räcker gott och väl för att det ska kännas lite väl mycket i denna kropp. Har lite svårt att inse och acceptera de bergränsningar som graviditeten för med sig.

Och när hyllan med dess skrivbord nu försvann har jag helt plötsligt inget skötbord och ingen skötplats längre. Hmmm. Får fundera lite hur jag ska få till en bra lösning där. Men när krabaten kommer kan vi ändå inte ha skötbordet i Isacs rum då vi inte kan gå in där och byta blöjor mitt i natten så det hade behövt ändrats vilket som.

Under veckan har jag också tänkt investera i lite ny förvaring till Isac. Det blir IKEA återigen och serien Stuva. Gissa om jag blev glad när jag bläddrade i tidningen i morse och såg att de har 25% på just den serien närmsta två veckorna. Kunde inte kommit lägligare. Det tackar vi för.

Isac sover nu gott i sin nya säng och jag sitter i soffan och tittar på Wallander. Undrar förövrigt hur smart det är med tanke på att jag ska krypa ner i sängen ensam i kväll och kvällen efter det och ett antal kvällar efter det. Andreas är nämligen i Åre och förbereder sig inför Åre Extreme Challenge som går av stapeln på lördag.

En liten kille som är såå hjälpsam. Han ville väldigt gärna vara med och skruva både lite här och lite där. Otroligt nog försvann inte en endaste skruv! Att krypa/klättra genom hyllan när det var luft på båda sidorna var ju riktigt spännande. Aningen trångt. Men det gick!

Idag har jag traskat runt i gummistövlar och njutit av livet. En bra dag helt enkelt. Och en bra helg. Bjuder på bilder från Isac som har varit på ett riktigt solskenshumör idag och ett antal bilder från baksidan där det växer lite här och där. Idag har jag dessutom planterat ut mina små majsar. Håll tummarna för att de klarar sig!

Idag lånade jag och Isac kusin E för ett provåk med den nya delen till vagnen som Andreas köpte i USA. Till hösten är det krabaten som ska ligga där. Nog längtar vi lite.

Annars har dagen helhjärtat ägnats åt tårtbak. Vet inte om jag har skrivit det? Men jag har fått äran att baka bröllopstårtan till syster ysters bröllop som äger rum på midsommardagen. Jag hade tänkt att jag skulle provbaka och öva massor under våren. Men icke. Lediga dagar har det varit ont om. Men efter idag har vi i alla fall enhälligt fastnat för en av de tre tårtbottnar vi bakat och likaså fyllningen är bestämd. Nu ska jag öva mig på att täcka tårta! Vi har varit lite snåla med marsipan de gånger vi har bakat så resultatet har varit lite halvdåligt.

Skickade förövrigt iväg Andreas till plantagen för att köpa solstolar som de hade tokrea på mellan klockan 22 och 23 ikväll. Men då kön var, jag skojar inte, ett par hundra meter lång åkte Andreas hem med oförrättat ärende. Enligt personalen hade folk köat sen sju i morse!? Och stolarna skulle inte räcka till alla i kön. Så Andreas val var rätt självklart om man säger så.

Och nu kanske inte jag är rätt person att säga det här, jag som höggravid köade mitt i natten för min Iphone. Men att köa i 15 timmar för att kunna köpa två solstolar för 200 kr istället för 600 kr känns väl lite ovärt. Men det är jag det. Uppenbarligen var runt hundra personer av annan åsikt.

Nu ropar sängen hööögt på mig.

Nattinatti

Då bockar vi av opponering, inlämning av rapport och redovisning för företaget också. Helt underbart.

Opponeringen gjordes i förra veckan. Rapporten lämnades in igår efter ett visst strul med mail som försvunnit i tomma intet. Och idag har vi alltså tagit det sista steget. Vi har varit till västkusten och redovisat våra exjobb för ledningen. Och det gick jättebra! Det var till och med kul att redovisa. De uppskattade verkligen det vi har gjort och tycker att vi har gjort ett bra jobb. Så bra att VD:n till och med ville ge oss en viss ersättning. Det tackar vi för! 

Det gick så mycket bättre än väntat och det kändes att uppskattningen från deras sida var riktig. Jag stod mest och log när vi var klara. Vi har gjort ett bra jobb, jag och R.

Och turen till västkusten avslutades precis enligt planerna. Jag och R lovade varandra för länge sen att vi skulle bada i havet efter redovisningen. Sagt och gjort! Ett dopp i havet vid Grebbestad fick det bli. Jag är dock glad att jag inte såg alla brännmaneter förrän efter jag klivit upp ur vattnet. Ännu gladare är jag för att jag inte brände mig. Gladast är jag dock för att min ring inte gled av fingret då det kalla vattnet fick mitt finger att krympa så att jag fick simma med knuten näve.

Här intogs årets första dopp (bortsett från bad i pool såklart).

Två nöjda och glada tjejer som alldeles snart kan titulera sig ingenjörer.

Nej, nu ska jag ta tag i dagens middag. Grillad fläskkarré med ingefärsglaze och rostad färskpotatis står på menyn. Trevlig onsdagkväll önskar jag er! 

Nu tar jag sommarlov!