Ibland kanske jag tar mig vatten över huvudet, är lite väl spontan och inte tänker igenom allt så noga, men min inställning är att saker och ting löser sig. Man måste inte alltid veta och planera allt. Och det brukar faktiskt lösa sig. Eller så har jag bara haft tur hittills! :)

I går lyckades jag få tag på en klipptid, vilket jag knappt trodde var möjligt innan jul, så den tog jag. Jag tänkte att om Isac får långtråkigt så har ju både pappa Andreas och moster Anna inte ens hundra meter från sina jobb till frisörsalongen om Isac behöver ha lite underhållning. Dock var Andreas i Örebro och Anna fick jag inte tag på, så det var med lite oro som jag klev in för att tillbringa två timmar hos frissan, särskilt då Isac inte var på sitt allra bästa humör. Det blev inte bättre av att Isac började gnälla så fort jag satt mig i stolen. Hur ska detta sluta tänkte jag. Får väl amma medan färgen verkar eller nåt. Men efter att ha stoppat tillbaka nappen några gånger och vaggat bilstolen med foten ett antal minuter så slocknade han tillslut och sov sedan som en stock under hela besöket och en timme till därefter. Nemas problemas. Det löste sig! Eller så hade jag bara tur! :)

För övrigt har jag märkt att "Mors lilla Olle" har blivit min låt för att lugna ner, nej inte Isac, utan mig själv. Eller rättare sagt, jag tror att jag lugnar ner Isac men i själva verket är den till för att lugna ner mig själv ner vi båda är stressade. Som till exempel i bilen på väg hem från affären när Isac blir sådär panikhungrig som bara bebisar kan bli. I hopp om att försöka trösta och lugna honom sjunger jag desperat Mors lilla Olle. Inte för att han blir mindre hungrig av det och knappast slutar han skrika, men det lugnar mig såpass mycket att jag inte kör rally hem. Det roligaste är dock att jag numera även nynnar Mors lilla Olle tyst i huvudet när jag blir stressad. Till exempel när frisören skulle skölja håret och jag lämnade Isac för några minuter och tyckte att han började blinka med ögonen för att vakna precis när jag gick. Då ville att jag tiden skulle gå lite snabbare. Men när min frisör, från sin utsiktsplats, berättade att Isac sov förnöjt så slappnade jag av igen och Mors lilla Olle kunde vandra ut ur mitt huvud och in i skogen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I Skutbergets milspår i becksvart mörker trevade vi fram tillsammans. Hand i hand. Och från och med då var det du och jag. Tio år senare händer det fortfarande att vi famlar i blindo, men vi gör det alltid tillsammans.   Tre månader efter vå...

Efter att ha gått in på min blogg här efter några månaders dvala inser jag att ni måste sitta där ute alldeles pirriga och fulla av förväntan över hur det egentligen gick med vår gräsmatta!? Jag ska inte låta er vänta längre.   Grä...

För dryga veckan sen fyllde Isac sju år. Det är svårt att inte dra till med klyschan om hur fort tiden går! SJU år!Han är tydligen stor nu och använder sig av uttryck som typ, liksom, asbra och coolt. Men den mjuka, omtänksamma killen finns kvar där ...

    Idag har vi haft en lycklig tjej som strålat ikapp med solen. Hon var så glad över att det var hennes födelsedag. Vi har firat med sång, frukost på sängen, strandhäng och glasstårta.   Molly är vår lilla pratkvarn. Hon är väldigt ve...

Det går framåt i trädgården och trädäck och gräsmatta känns inte alltför långt borta. Om jag får drömma lite, vilket jag gärna gör, så har vi både trädäck och gräsmatta inom två veckor. Men så vet jag också att saker sällan går som planerat. Som vi l...