mochamanda

Inlägg publicerade under kategorin Sömn

Av Malin - 28 januari 2015 21:35

Okej. Ikväll har jag fuskat. Igen. Men med barn nummer tre gäller liksom andra regler. Jag vet att jag borde försöka få Molly att sova i sin säng, men istället har jag lagt henne i vagnen utomhus där somnade hon innan jag ens hade spänt fast henne. Hade jag inte lagt henne där hade jag haft en gnällig och klängig tjej i famnen som skulle ha tagit små powernaps utan att riktigt somna förrän runt elva när vi lägger oss tillsammans. Alltså, att få dessa timmar på kvällen. Wow. Andreas lägger de två stora och jag har sprungit runt och plockat kläder och leksaker och lite annat smått och gott. Och nu kan jag sätta mig i soffan med händerna fria. Jag säger det igen. Wow. Passande nog har jag en hel hög med kataloger bredvid mig med alltifrån badrum och kök till golv. När planlösningen äntligen börjar bli färdig börjar nästa utmaning. Inredning!


Nu känner jag att jag tar ut segern i förskott. Molly kan vakna närsom. Jag vet. Eller så kan hon var vaken en timme i natt... Som hon var natten till idag. Dock inte jollrande glad utan mer gnällig och orolig och kämpandes för att komma till ro och somna om. Lite tröttare mamma idag än vanligt med andra ord. Just nu är det rätt många uppvak per natt och varken napp eller amning hjälper riktigt. Sång tycker hon dock om. Men ni vet när man är sådär fruktansvärt trött och försöker sjunga... Det går liksom inte. Hur mycket man än kämpar. Hälften av orden orkar helt enkelt inte ut genom munnen.


Nej hörrni. Nu ska jag ta mig an lite kataloger och drömma mig bort!


Av Malin - 16 januari 2014 21:17

Hej hopp i detta snöiga vinterland. Äntligen. Helt underbart. Även om det är lite kämpigare, lite tyngre och lite mer tidskrävande att cykla fram och tillbaka till jobbet. Men ganska mysigt ända. Och bra motion.


  

Bjuder väl på en snöig selife efter en cykeltur till jobbet.


Isac har äntligen satt sig på boben också. Han kan ju vara rätt bestämd av sig, den där lille grabben. Tidigare har han totalvägrat att pröva, mjuka fällen på sitsen, ratt och lysen till trots. Men skam den som ger sig. När vi gick till mormor och morfar drog vi boben efter oss och Isac gick. Vi frågade ett par gånger om han ville åka, men tjatade inte. När vi sedan skulle gå hem ville han tända lysena på boben och precis när vi skulle börja gå sneglade han på den och kastade sig sedan plötsligt ner på sitsen och tjoade och skrattade och njöt hela vägen hem. Tänk att mamma och pappa hade rätt. Igen. Det var ju roligt att åka bob! Nåja, Isac behöver tid när det gäller nya saker. Det har vi fått lära oss. Fram till och med i somras(?) var nya skor en tuff utmaning. I skoaffärer var han hysterisk och vägrade mäta fötterna och för att få på nya skor var det mer eller mindre tvång som krävdes. Hemma fick vi locka och pocka och ge skon massa mysiga attribut. Varma, sköna, mjuka. Eller berätta att mormor så gärna vill se skorna. Vad som helst bara han tog på sig skon. För när skon väl har kommit på och använts en gång så var den sedan som vilken annan sko som helst. Tokunge.   


I förra inlägget skrev jag om våra stökiga nätter. Jag kan inte minnas när jag sov en hel natt senast. Kanske när jag var i Stockholm och sprang tjejmilen i höstas? Eller just det, en natt när jag flydde ner i källaren för att jag skulle upp så tidigt på morgonen. Jag kan inte heller minnas när vi sov en hel natt utan barn i sängen. Isac är en periodare. Det kan gå flera veckor utan att han kommer in och sedan kommer han in varje natt. Just nu kommer han oftast in tidig morgon och somnar om en liten stund. Dock kan han vakna och ropa/prata i sömnen och då behöver vi gå in till honom en liten stund. Lovis vaknar flera gånger redan under kvällen och det märks att hon vill ha oss nära. Med andra ord sover hon större delen av natten hos oss. Dock så ligger hon för tillfället relativt nöjt och stilla intill oss så vi sover mycket bättre nu än för ett par veckor sedan då hon var som en virvelvind natten igenom.


Ja, jag vet. Detta hör småbarnsåren till och jag skriver inte detta i klagande ton. Det är mer ett konstaterande och för framtida minne. Jag tror att det gäller att sänka kraven på sig själv när nätterna har varit extra jobbiga och påminna sig själv och varandra om att det är en övergående period. Sen hur lång perioden kommer att vara, det bör man nog inte spekulera i! ;) Jag tror dock att det är som min mamma brukar säga. Man förstår inte hur trött man är förrän man kommer ur det. Och så är det nog. 

 

Och appropå trött. Om mindre än åtta timmar ringer klockan. Dags att göra mig klar för sängen. Nattinatti.

Av Malin - 7 januari 2014 22:03

Tröttisfamiljen här efter en riktig knasnatt. Efter att ha varit vaken mellan tre och halvsex i natt var jag glad över att ha flextid på jobbet. Ställde fram klockan en dryg timme och när barnen äntligen började komma till ro så somnade tillslut också jag om en liten stund, ensam i Isacs lilla säng.

Lovis är inne i någon av alla dessa faser. Hon äter dåligt, sover oroligt och är i extra stort behov av närhet och trygghet. Hon sover mer eller mindre hela nätterna hos oss just nu. Några gånger kan vi få henne att somna om i sin egna säng under kvällen, men runt midnatt brukar det vara nästintill omöjligt. När vi då tar in henne till oss så vill hon i princip krypa under skinnet på oss. Om man så försöker flytta henne en centimeter så börjar hon gråta högt. Det är som att hon tror att vi ska lägga ner henne i en låda och stoppa in henne i en garderob i källaren och glömma bort henne. Som sagt, närhet och trygghet verkar vara extra viktigt för henne just nu, så det är bara att krama och gosa så mycket det går. Många pussar har hon att ge också!

För övrigt har en nionde tand tittat ut i dagarna också vilket såklart inte heller har underlättat för sömn och humör på vår lilla dam.

Nu hoppas jag att i alla fall storebror sover gott natten igenom. För att ha båda i vår säng är uppenbarligen ingen lyckad kombo.

Nattinatti från tröttisjag

Av Malin - 31 oktober 2013 07:25

Så himla skönt att vakna och känna sig pigg och utvilad innan klockan ringer. Det händer alldeles för sällan. Det är till och med så att jag går runt och ler här på jobbet. Life is good.


Snälla, underbara små älsklingar - kan ni inte sova så här bra lite oftare? 

Puss /mamma

Av Malin - 22 oktober 2013 21:39

... är bara förnamnet. Länge sen jag fick sova en hel natt. Är det inte den ena som vaknar så är det den andra. Fast oftast är det båda två. Dock sällan samtidigt trots att de delar rum.

En kollega drog med mig på ett skivstångspass på lunch och då fick jag veta att jag levde kan jag lova. Aj, mina lår. Mjölksyra ända upp till öronen och jag gissar att träningsvärken lär sitta i veckan ut. Minst. Men jag kan nöjt konstatera att jag har fått till fyra träningspass på en vecka. När hände det senast!!? Bandyträning i onsdags, löptur i lördags, ridning igår och skivstång idag. Gött.

Nu ska jag läsa Vi föräldrar som damp ner i brevlådan härom dagen och sedan ska jag sooova.

Nattinatti

Av Malin - 9 oktober 2012 21:41

Jag har redan redogjort lite grann hur en natt kan se ut och här kommer två exempel till.


För några kvällar sedan gick vi och la oss runt halvtio. Jag prövade att bulla upp med kuddar enligt gravidböckernas alla regler. En kudde under magen, en bakom ryggen och en mellan knäna. Ja, och så en under huvudet då såklart. Jag fann det faktiskt skönt, om än lite halvtrassligt när jag skulle vända på mig. Jag somnade gott och när jag vaknade ett tag senare var jag säker på att jag hade sovit mååånga timmar. Men klockan var inte ens tolv, men kissnödig var jag. Upp på toa och somnade om förvånansvärt snabbt efter att ha tillrättalagt alla kuddar. Vaknar igen och tänker att nu är nog klocka tre-fyra! Men icke. Endast timmen har gått sedan förra toabesöket och nu är det alltså dags igen.


Jag hinner precis somna om när Isac tassar in i sovrummet. Jag slänger ner alla extrakuddar, lyfter upp Isac och lägger mig längst ut på kanten för att ge plats åt mina pojkar. Andreas har feber och jag vill därför inte att Isac ska störa honom. Isac snurrar, knuffar, sparkar, bökar. Jag vänder mig från sida till sida på kanten då höfterna börjar värka när jag ligger på en sida för länge. Tiden går, men jag kan inte somna om.


När jag åter ligger med ansiktet in mot sängen börjar Isac knuffa bort mig med sina händer i mitt ansikte. Då får jag nog och förklarar sakligt för Isac att "om du tycker att det är så trångt hos mamma och pappa så att du måste knuffas så är det bättre att du lägger dig i din säng". Knappast ett resonemang en tvååring hänger med på mitt i natten. Men jag lyfter upp honom och redan då möts jag av ett "nejnejnejnejnej". Bär in honom till sängen och försoker lägga oss båda där. "Nejnejnejnejnej" fortsätter och en brottningsmatch påbörjas.


Jag inser dock snabbt att det är totalt meningslöst att ta fighten då vi ändå inte kommer att fortsätta kommande nätter. Det är liksom för tätt inpå Krabatens ankomst för att genomföra sånna föråndringar nu. Släpper därför taget om Isac och utbrister ilsket: "Jamen, gör vad du vill då. Jag lägger mig väl på golvet i hallen eller nåt!". Isac springer genast in i vårt sovrum och jag slänger upp honom i sängen, går in till badrummet, kissar och avslutar med att smälla handflatan i väggen.


Går med tårarna rinnandes in i sovrummet. Gråter av trötthet, frustration och besvikelse över hur jag hanterat situationen. Andreas lugnar mig och jag lägger mig åter längst ut på sängkanten. När Andreas frågar om jag får plats svarar jag övertygat "jadå", trots att jag snarare nynnar "En elefant balanserade på en liten, liten spindeltråd" i mitt huvud. En spark från Isac och den högravida elefanten skulle kunna ramla ner från sängkanten. Typ.


Isac är fortfarande orolig och jag läser därför hela sagan om Tomtebobarnen som sedan länge finns inpräntad i mitt huvud. När jag är färdig sover båda mina pojkar. Höften värker och en hunger börjar göra sig hörd, men jag törs inte röra mig med risk för att väcka snurraren som ligger tätt intill mig. Mellan honom och Andreas finns en dryg decimeters lucka. Men för all del, här ligger jag och balanserar på en sängkant. Mitt eget fel är det dessutom. Behöver jag ens nämna att jag sov sådär resten av den natten!?


Natten därefter kommer Isac in i vårt rum runt ett-tiden. men istället för att komma fram till mig vid sängen lägger han sig ner på alla fyra på golvet och ålar/kryper/krälar frustrerat runt på golvet. "Jag-är-inte-vaken-vet-inte-vad-jag-vill-humör" Jag försöker lyfta upp honom men möts av "nejnejnej" och maskbeteende som nästan gör att jag tappar honom. Sätter mig i sängen och låter honom va ett tag.


Gör ett nytt försök och får i alla fall upp honom. Går ut i vardagsrummet för att komma bort från sovrummen och visa att jag inte tänker lägga honom i någon säng. Hemska tanke liksom... Bär runt honom ett tag tills han är lugn och mitt vänsterben håller på att domna bort, vilket det ofta gör när jag bär (gravid som inte-gravid). Sitter i soffan och sjunger ett tag innan vi åter går in i sovrummet. Sätter mig på sängkanten men lägger inte ner honom då jag märker att han spänner emot. Sitter och sjunger med honom i knät tills han självmant kryper ur famnen och tar sin ´"Tottis" (snuttis) och kryper ner brevid Andreas och somnar.


Jag som då får rätt så gott om plats får istället dåligt samvete när jag hör att Isac vrider och vänder på sig bredvid Andreas som fortfarande är lite hängig och jag har därför svårt att somna om. Varför inte bara njuta av att ha lite utrymme och mjukare underlag än vad som erbjuds när jag ligger och balanserar på kanten!? Nej, istället ligger jag och tänker på stackars Andreas som har snurraren tätt intill sig...


Ja, lite hopplös är jag ändå. Men gissa om jag längtar efter vår nya säng!!!? Får se om den hinner anlända innan Krabaten dock.


Nu är klockan mycket och jag ska göra mig redo för ytterligare en natt. Fram med massa kuddar och hoppas att Isac sover lääänge i sin säng. Gärna hela natten. Det händer ju faktiskt ibland! Håll tummarna!


Nattinatti


Av Malin - 25 november 2011 13:52

Försöker skapa julstämning här hemma med julmusik och ballerina med pepparkakssmak som överraskande nog föll mig i smaken. Brukar annars vara ganska hård på det där med att pepparkaka ska vara pepparkaka och ballerina ska vara ballerina o.s.v Men man kan väl ändra sig!?


Så fort jag är klar med inlägget ska jag fortsätta julpysslandet. Kanske är det så att bristen på vinterkänsla ute får mig att vilja pyssla extra här inne. I morgon blir det nog julmarknad på Alsters herrgåd och årets första julbak. Syster A var inte sen att haka på när hon fick förfrågan. Och vi kan inte vara sämre än i fjol så det gäller att börja i tid!


     

Förra årets julbak. MMMMM.  


Ikväll ska Isac busa med morfar och sova där över natten. Det innebär en kväll för oss själva för första gången på länge. Men det är inga storslagna planer vi har. Vi tänker unna oss en middag på stan, men sedan tänker vi åka hem, bära in TV:n i sovrummet och titta på Idol med gott tilltugg och sedan en film om vi båda inte har somnat.


Det ska bli så skönt att lägga sig ikväll och veta att vi får sova hela natten. Isac har den senaste tiden vaknat en del på natten. Det känns väl nästan mer som en regel än ett undantag nu för tiden. Ofta somnar han om utan att vi behöver gå in. Ibland får vi gå in en eller ett par gånger. Men vissa gånger, som natten till igår, så tar det två-tre timmar innan han somnar om. Sen ska man själv somna igen.


Det är väl sånt här som hör småbarnsåren till och vi har ändå haft ganska lite av den varan under första året. Och nej, det är inget stort problem och nej, jag tycker inte synd om oss eller nåt. Men det ska bli så skönt att lägga sig i sängen med vetskapen om att vi får sova hela natten. Tills vi vaknar. Ja, jag vet. Vi lär väl vakna halvåtta, görpigga! Men ändå. Känslan.


Hoppas ni alla får en fin helg och mysig första advent!



Av Malin - 23 augusti 2011 20:56

Nej, men vi tar väl och skriver om natten. Börjar bli en vana nu. Isac vaknade klockan två. Somnade om tio i tre. Vaknade halvfyra. Ville inte somna om, bar in honom i vår säng. Där var han inte ett dugg intresserad av att somna.


Men mitt hjärta smälte när han låg på rygg och klappade händerna. Han har precis lärt sig och de var första gången jag fick se detta. Fick göra mitt bästa för att inte börja klappa i händerna själv. Såå söt.


Men efter en halvtimme klappade han fortfarande händerna och pratade och hade sig. Inte fullt så sött längre. Andreas prövade att vagga honom. Hjälpte ej. Sista utvägen, en flaska mjölk, fick det bli när klockan var fem och vi började känna att nu fick det vara nog. Tack och lov fungerade det och vi kunde såsmåningom få oss ett par timmars sömn innan det var morgon.


Det sägs att förr eller senare får man problem på natten och jag antar att det är där vi är nu. 


Annars har vi haft en fin dag här i Karlstad. Soligt och somrigt. En promenad med M och hennes L och våra vovvar i skogen. Det gav mig välbehövlig energi. Tack!


Eftermiddagen spenderade lilla familjen i trädgården. Allra helst vill Isac leka i lerhögarna vid plintarna. Grushögen är också spännande. Det spelar ingen roll hur många leksaker vi drar fram på gräsmattan. Lera och sten går före allt!


Goaste lurven.

 

Styr med tungan. Precis som morbror A.


Full fart framåt. Grushögen i sikte.


Klappa, klappa händerna!

 

Nattinatti mina vänner

Presentation


Namn: Malin
Ålder: 29 år
Familj: Förlovad med Andreas, mamma till Isac född okt 2010, Lovis född okt 2012 och Molly född juli 2014.
Bor: I en villa i Karlstad.
Arbetar som: VVS-konstruktör på WSP.

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards