I brist på passande regnkläder för den höggravida mamman blir det mycket inne dessa regniga dagar. Rastlösheten är stor som den är och därför fick det idag bli ett besök på Leklandet. Planen var att Isac skulle busa med moster och mamma med kusin E. Men den sistnämnda tyckte inte att det var kul när hennes mamma sprang runt och inte fanns i hennes närhet. Därför har Isac fått härja runt med sin tjocka mamma i såväl rutschkana som diverse hinderbanor. Jag får väl erkänna att jag har känt mig smidigare. Krypa genom spindelnät, klättra upp och ner och hit och dit och åka rutschkana är lite mer av en utmaning när man är gravid i vecka 40. Tycker därför att jag är välförtjänt av chokladkakan som ligger bredvid mig och en lugn kväll i soffan.

Kusinerna bus på leklandet.

Huset är städat, diverse ljus och brasan är tända. Mat är lagad och intagen. Nu tar jag kvällen.

Kram till er

... Jag gick och la mig i halvtid. Jag brukar sällan vara den som ger upp. Det finns en inbyggd optimist i mig som säger att det aldrig är för sent. Det kan ju faktiskt hända att det vänder, även om det aldrig gör det. Ja, förutom igår då, självklart medan jag sussade sött i sängen.

Äh, skyller på Krabaten som vill att sin mamma går och lägger sig i tid oavsett om en historisk vändning är på väg att hända! :)

Men så fort jag har lämnat lilleman på dagis ska jag sätta mig och se andra halvlek som om det vore igårkväll och som om jag var totalt ovetandes om vad som skulle hända. Så det så.

Puss från oss